Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Filosofie kandidat- eller lärareexamen? (M. Dalsjö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filosofie kandidat- eller lärareexamen?
421
på B-linien, lämna en tämligen klen godtköpsbildning, och således
i allmänhet med föga utvecklad förmåga af själfständiga studier,
utan vunnen smak och lust för ansträngande och grundligt
studiearbete och utan att sporras af någon “fäderneärfd"
vetenskaplig tradition, skulle de allra fleste, som välja lärareexamen,
med resignation anse sig som predestinerade seminarieter och
sjunka ned till sådana samt — betraktas som sådana. Och
detta så mycket mer, som deras examen ej ens skulle berättiga
dem till afläggande af högre examina i de s. k. högre fakulteterna,
utan endast öppna porten till den föga afundsvärda och ty värr
föga aktade skollärarebanan. De skulle i studentvärlden bilda
en lägre kast, där de stäldes ej blott af andra utan äfven af
sig själfva. Härmed afse vi icke så mycket den sociala rangen
bland studenterna och vid universitetet, ehuru äfven den har
sin vikt, i synnerhet för blifvande lärare, utan mera den
vetenskapliga ställningen. Denna skulle bli ganska låg.
För lärovärken skulle följderna häraf snart visa sig i allt
sämre resultat af deras undervisande värksamhet, så mycket mer
som lärovärken då — såsom professor Löfstedt yttrade sig i sin
reservation till komitébetänkandet af 30 september 1878 —
“skulle vinna allt mindre tillfälle till hvad de hittills ansett för
en vinst, nämligen att vid behof få med sin lärarekår införlifva
yngre akademiska lärare och fackmän i lärovärkets egna ämnen".
Men äfven mera direkt skulle den högre vetenskapliga bildningen
taga skada af helt och hållet olika examina med däraf följande
olika studier. Ty om, hvilket troligt är, det tillika blefve så,
att endast lärareexamen, men icke licentiatexamen eller den
filosofiska graden, skulle berättiga till läraretjänst vid lärovärken \
under det lärareexamen na:urligtvis icke berättigade till något
annat, så skulle knappast någon annan våga studera till graden
eller m. a. o. inlåta sig på rent vetenskapliga och grundliga
studier än den, som hade råd att studera utan hänsyn till något
ämbete eller tjänst, om ej möjligen för en i en aflägsen framtid
tänkbar professur. På detta sätt kunde universitetet själft riskera
att framdeles lida brist på fullt kompetente lärare (i den
filosofiska fakulteten), och i alla händelser skulle det illa motsvara
sin universelt vetenskapliga och kulturhistoriska uppgift.
Af dessa i korthet antydda skäl, som tid och utrymme ej
tillåta oss att närmare utveckla 2, måste vi önska en inför filo-
1 1877 ärs komité ville konsekvent nog icke tillåta en filosofie
licentiat att ens genom efterpröfning vinna kompetens till lektorat.
2 Det har nämligen först helt nyss blifvit oss bekant, att de
akademiska myndigheternas utlåtanden blifvit infordrade skyndsamt och att
man således ämnar ganska snart företaga frågan till slutbehandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
