Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - ”Den nya svensk-engelska ordboken. Protest”. (Herman Almkvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
Den nya svensk-engelska ordboken.
skräp, äfven om detta kan anträffas hos olika tiders författare, och
sedan presentera detta som fullgod vara?"
För det första är det oriktigt och orättvist att säga att hr B.
“presenterat detta skräp som fullgod vara". Han har enligt regeln
utmärkt alla mer eller mindre vulgära ord med F. eller P. Att
undantag därifrån och därmed felaktigheter måste finnas, det inser
hvarje sakkunnig, när det är fråga om en så vansklig sak, — till
hvilken jag längre ned återkommer — och därför kunna sådana
felaktigheter på intet vis berättiga till en dylik allmän tillvitelse.
För det andra, hvad rätt har hr G. att helt raskt kringskära
uppgiften för en annans arbete? Så som hr G. här formulerar denna,
hade ordboken ej behöft vara mer än hälften så stor, och med
ett sådant omfång hade hr B. väl knapt medtagit någon enda af
de vulgarismer som nu så djupt förarga hr G. Men har icke hr
B. lof att fatta sin uppgift litet vidsträcktare aii hr G. tycker det
kan vara nog? För att nu icke tala därom, hur omöjligt det är
att finna ens det ungefärligt riktiga antalet af dylika ord, som alla
sakkunnige skulle finna lagom stort. Den svensk-franska ordboken
egnar åt de mer eller mindre vulgära uttrycken fullt ut lika stort
utrymme som den svensk-engelska. Blott ett enda exempel. Till
att återge “gå på afträdet" anslår hr Sch. 7 rader och bjuder
läsaren att välja mellan icke mindre än 12 olika uttryck, alla
signerade med F. eller P. Vill man nu säga, att en god del af
detta är obehöfligt, så är det en mycket riktig och rimlig
anmärkning, och dock har ingen enda recensent af detta eller flera andra
likartade fall tagit sig anledning till klander, helt enkelt därför, ätt
ett mer eller mindre i dylika detaljer är i sakkunniges ögon af
så ytterst ringa vikt i fråga om så stora och rikhaltiga ordböcker,
som de här ifrågavarande, och därför, att en stor ordbok bör
bedömas ur helt andra synpunkter än de synnerligen inskränkta,
hvilka hr G. på de första sidorna af sin uppsats med ovanlig
säkerhet urgerar. Att en recensent, som ansåge hr Sch. ge litet
mer än behöfligt af den stora massans språk, icke för denna sin
enskilda åsikt skulle kunna tro sig berättigad att använda sådana
uttryck, som “rota fram allt möjligt skräp", “meningslösa
fadd-heter", “afskyvärda grofheter" och dylikt, behöfver jag naturligtvis
icke nämna, då det är fråga om en svensk recensent.
“Men vi lämna detta obehagliga ämne", fortsätter hr G., “för
att ytterligare fråga hr B., för hvad ändamål han belamrat sitt
arbete med sällsynta ord, föråldrade ord, skotska och amerikanska
ord?" — Det är nu åter en principfråga, om hvilken man dels i
allmänhet dels i afseende på det relativa omfånget för hvartdera
af de här nämda områdena kan hysa, och gifva goda skäl för
ganska olika uppfattningar. Hr G. går här ännu längre än i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
