Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bör grekiskan fortfarande hos oss bibehållas såsom skolämne [Redaktionen]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Bör grekiskan bibehållas såsom skolämne?
sikt må som allmän språklig bildning ega sitt stora värde och som
ett system af lånesatser kunna användas till jämförelse på
områden, där deras innehafvare ega värklig språkkunskap, men i och
för sig och ensam innebär hon icke någon grekisk språkkunskap,
om det eljest är sant, att man endast i den mån lian ett språk,
i hvilken man kan använda det, och förstår det i den mån, man
förstår dess användning. Språkkunskap är icke att jämföra med
den rena matematikens system, och ett grammatiskt system är i
och för sig lika tomt som ett botaniskt. Dessutom gäller för
alla teoretiska språkstudier, för hvilka man önskar en utbredning
utöfver de specielt facklärdes krets, att den, som icke tager
elementen som ètt barn, aldrig i dem kommer till någon för läsning
och kritiskt bruk nödig säkerhet, och grekiskans studium måste,
lika väl som de modern a. språkens och andra universitetsämnens,
bygga på lärares och lärjungars flit i skolan såsom på sin enda
säkra grund; besläktade universitetsämnens välvilja eller känsla
af ämnets behöflighet göra därvid icke till fyllest.
“Öfverallt, där man i senare tider varit betänkt på att
höja-den lärda elementarbildningen, har man för att närma sig detta
mål funnit nödvändigheten att förstärka studiet af grekiska språket
och litteraturen® (Revisionskomitén af 1858, pag. 28). Öfverallt,
där man skjutit ut det ensamma latinets linie till en mot grekiskan
oproportionerlig längd, har denna linie blifvit både i sig själf
otillfredsställande och för skolstudierna, särskildt de reala, ofördelaktig.
I äldre tider, sedan 1640, var hos oss grekiskan obligatoriskt
ämne i all skolundervisning utom den så kallade apologistklassen,
men hennes studium var vanligen inskränkt till novum testamentum
och en krestomati af stycken från de profana författarne. Komitén
af 1828 yrkade lifligt på “stegring11 af det grekiska studiet, och
de kurser, hon foreskref, öfverstiga vida dem, som uppgifvas i 1820
års skolordning. Också gjorde detta studium under tredje och
närmast följande årtionden af detta sekel de största framsteg, det
någonsin vid våra skolor torde ha gjort under lika tidrymd, och
öfversteg t. ex. på 1840-talet icke obetydligt det 1828 föreslagna
måttet i profan grekiska. Lika karaktäristiskt, som denna stegring,
är att studiet af novum testamentum faktiskt bortföll; det var
således icke mera hufvudsakligen för prestbildningens skull, som
grekiskan studerades vid skolorna. Men 1828 års komité beviljade
ock åt blifvande civila ämbetsmän befrielse från grekiskan, och
denna befrielse blef gällande för studentexamen (1831), så att
examen “såsom blifvande jurist11 var examen utan grekiska.
Emellertid blef frågan om denna befrielse, som bestridts af flere
komi-téns förnämste män, t. ex. Esaias Tegnér, föremål för en mer än
fyrtioårig diskussion, ur hvilken grekiskan än gick segrande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
