Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bör grekiskan fortfarande hos oss bibehållas såsom skolämne [Redaktionen]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Bör grekiskan bibehållas såsom skolämne?
år — och i följd däraf vår s. k. halfklassiska eller B-linie utöfver
sina gränser utvidgar sig icke blott på den helklassiska, utan ännu
mer på den reala liniens bekostnad, något, som för öfrigt äfven
i Tyskland beklagas. Det är ostridigt, att denna linie, hvars
lärjungetal är större än de båda andras tillsammantagna, genomgås
af många väl begåfvade ynglingar och att många därifrån lika väl
som från den helklassiska och den reala linien, kanske i anseende
till det större antalet absolut flera, utgå med goda kunskaper både
i språk och andra stycken. Men då iatinliniens matematiska kurs
är mindre än den realas och hennes fordringar i lefvande språk
likaså och grekiskans alternativämne, engelskan, både är vida
lättare och praktiskt mera användbart, händer i följd af fäders
och söners från dessa synpunkter utgående val allt för ofta å ena
sidan, att ynglingar, utan synnerlig begåfning och böjelse för
humanistiska studier eller tanke på att fortsätta dem, välja denna väg,
och å den andra att många af skolornas bäst begåfvade lärjungar,
genom att välja denna blandade linie, icke få den fullständiga
humanistiska eller reala underbyggnad, som på en af de andra
linierna varit atf vinna, eller ock, äfven om de ända till och med
filosofie kandidatexamen varit “helklassici“, hällre vända sig till
andra banor, t. ex. den juridiska eller teologiska, än de på
lärarebanan trängas med dem, som utan grekiska skolstudier ega samma
kompetens. Exempel på detta senare förhållande kunde både från
Upsala och, kanske i ännu rikare mått, från Lund anföras. Ingen,
som hyser intresse för vår högre kultur, kan utan oro tänka sig,
att kiuiskap i grekiska skulle hos oss höra till sällsynta undantag
eller endast förutsättas för den presterliga bildningen, hvilket i det
närmaste kunde blifva fallet, om skolan icke behöfde några lärare
i grekiska. Men lika litet kan någon vän af humanistisk
skolbildning vilja rätta dessa missförhållanden så, som af 1882 års
komité föreslagits, genom att obligatoriskt sammanföra latinets
fullständigare skolstudium i en A-linie, som för universitetet icke
lämnade annan kompetens än den, som vore gemensam för reala
linien med tillägg af en latinkurs, hvilken, beräknad i tid, skulle
utgöra en femtedel af den nuvarande och genomgås på extra
timmar å skolans rum, men utom hennes undervisningsskema och
utan hennes säkra kontroll. Men 1877 års komité har anvisat
grekiskan hennes trånga, men trygga område i skolan, då hon
gjort henne till kompetensvilkor för all humanistisk
kandidatexamen, det vill, enligt vårt förslag, säga för humanistisk
kandidat-och licentiatexamen. Till den äldre komiténs mening ansluter sig
i detta hänseende vår komité. Endast för den ijärde eller
romanskgermanska gruppen af kandidatexamen gör hon icke utan tvekan
ett undantag, emedan å ena sidan latinet inom denna grupp eger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
