Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frågan om språkundervisningsreformen får ej dö [Olof Örtenblad]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågan om språkundervisningsreformen får ej dö. 13
också uppställer denna fråga, tänker sig två olika utvägar.
Det sätt, åt hvilket han synes skänka företrädet, består
däri, att man skulle förelägga lärjungen “ett kortare svenskt
stycke" att öfversätta till det främmande språket, utan
hjälp af vare sig ørdbok eller språklära; men skulle denna
svenska text “vara särskildt sammansatt för tillfället och
icke upptaga andra ord eller konstruktioner än dem man
lämpligen kunde fordra att elementarundervisningen skall
inlära". Man inser lätt hvilka fördelar skulle tillskyndas
språkundervisningen genom en dylik formelt obetydlig, men
i själfva värket högst genomgripande förändring af nu
gällande stadga. Jag tillåter mig ånyo citera hvad hr
Edström själf säger härom: “det ligger ju i öppen dag,’att
lärjungen läser sin formlära och sin syntax på helt annat
sätt, då han vet, att han vid den afgörande skrifningen
måste ha den i hufvudet, än om han kan räkna på att vid
samma tillfälle få ha den framför sig på bordet! Och sak
samma gäller om ordförrådet". Vidare säger han:
“Lärjungen skulle, i stället för att lita på grammatik och
lexikon, själf bli intresserad af att inlära ett så stort antal af
de vanligast förekommande orden som möjligt, äfvensom
deras konstruktioner............. Läraren, å sin" sida, skulle
med godt samvete få drifva sin undervisning i betydligt
mer praktisk riktning, än han nu kan göra det; hela
språkstudiet i skolan skulle få mera lif och intresse............ De
lefvande språkens metodik och rationelä studium skulle på
allt detta endast kunna vinna “.
Att en sådan sakernas ställning vore att föredraga
framför den nu rådande, torde väl ingen kunna bestrida.
Men på samma gång jag erkänner, att jag skulle känna
mig glad och tacksam, ifall en dylik ändring redan med
nästa läsår komme till stånd, fruktar jag dock, att hr
Edström något öfverskattat fördelarna af sitt gjorda
ändringsförslag samt varit blind för vissa olägenheter, som den nya
anordningen till en del skulle komma att taga i arf från
den nu bestående. Hr Edström säger med afseende på
möjligheten af abiturientens bristande ordförråd: “Kommer
examinanden ej ihåg ett vanligt ord — och andra skulle
icke förekomma — så må han söka utbyta det mot ett
annat med närmast liknande betydelse eller utelämna det".
Här är en olägenhet att befara. A ena sidan skulle det
för den eller dem, som hade att för tillfället sammansätta
det svenska öfversättningsstycket, bli oändligt svårt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
