Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Uppgifter för den skriftliga afgångsexamen höstterminen 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppgifter för den skriftliga afgångsexamen h.-t. 1889. 73
timmar återkom hon blek och tyst, “red mig en graf“ — sade
hon till sin moder — “af lifvet kan jag ej längre vänta någon
glädje. Den, åt hvilken jag skänkt min kärlek, har dragit öfver
sig vanära genom att förråda sitt fosterland. Han låg ej därborta
bland de döda, därför vill jag själf dö.“
Tyskt öfversättningsprof.
a.
På sitt återtåg från Italien år 1155 måste kejsar Predrik
med sin här genomtåga passet vid Etsch. Men en adelsman
från Verona hade med 500 man besatt de bergshöjder, hvilka
på ena sidan beherska detta pass, och lät därifrån nedrulla
massor af stenar och klippstycken, hvilka hotade att krossa en
hvar, som försökte att intränga däri. Han fordrade, att hvarje
tysk, som ville komma fram med lifvet, skulle köpa sig fri
genomgång antingen med penningar eller med sin häst eller
i nödfall med sitt harnesk. Uppbragt öfver italienarens
öfver-modiga anspråk, kastade kejsaren en mönstrande blick på de
hjältar, som omgåfvo honom, och betraktade dem den ene efter
den andre. “Otto von Wittelsbach“, sade han slutligen, “det
skulle väl anstå en sådan man, som Ni är, att hämnas denna
skymf.“ Den tappre Pfalzgrefven lät icke säga sig detta två
gånger; med 200 utvalda krigare klättrade han på en omväg
öfver de nästan otillgängliga klipporna, till dess han hade
italienarne djupt under sig. Då desse fingo höra, tyskarnes
härskri ofvanför sina hufvuden, byttes deras öfvermod i
för-tviflan. Allt motstånd var fruktlöst, och de, hvilka ej stupade
för svärdet, nedstörtades utan förbarmande i djupet
Tyskt öfversättningsprof.
b.
Josephus berättar, att kejsar Tiberius, när man frågade
honom, hvarför han lämnade ståthållarne i provinserna så länge
vid sina ämbeten, svarade med en liknelse. Jag såg, sade han,
en gång en sjuk man, som var full af sår och besvärades mycket
af flugor. När jag nu medelst en vifta jagade bort flugorna
från honom, sade han till mig: Du marterar mig på dubbelt
vis, ehuru du menar dig bereda mig lindring, i det du jagar
undan de med mitt blod mättade flugorna och i stället skickar
på mig tomma och hungriga. Hvem kan väl tvifla, att en
hungrig flugas gadd förorsakar två gånger mer smärta än en
mätt flugas, så framt hon ej är en människa, som har ett hjärta
af sten och ej af kött!“ På samma sätt skulle sannolikt äfven
nya ståthållare för hvarje gång förtrycka provinserna med allt
större utpressningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
