Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - G. S. Löwenhielm, Scenes from the Irish Rebellion in 1689 and 1690, for the use of schools extracted from Lord Macaulay’s History of England [E. Edström]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 G. S. Löwenhielm, Scenes from the Irish Rebellion etc.
afviker i hög grad från den nu brukliga. Ett och annat ord
stafvas nu på annat sätt än M. gjorde; så civilise, authorise,
recognise (s. 90, men recognize s. 56). S. 35 skrifves intrust,
men entrust ss. 76, 88, 102. S. 85 möter den nu föråldrade
formen sate. I alla dessa fall ger-herr L. original-texten utan
anmärkning *.
Mot de här ur M:s värk valda och sammanstälda kapitlen kan
i allmänhet anmärkas, att, huru glänsande partier i stilistiskt
hänseende däri än finnas och så intressanta de än i och för sig äro
för en mognare ålder, så torde de dock näppeligen ega förmåga
att i någon väsentligare grad fängsla intresset hos våra skolynglingar
i allmänhet. Därtill är ämnet för specielt och dem alltför litet
bekant. Vi våga därför knappast förespå boken någon lång framtid
vid våra skolor; under den nu rådande bristen på värkligt
intressanta, för skolbruk preparerade engelska texter torde man dock
försöka den flerestädes.
De förklarande anmärkningarna synas rec. i allmänhet vara
goda och hålla den svåra medelvägen mellan för mycket och för
litet. Hvad vi sakna är, som redan antydt, påpekandet af de fall,
där M:s språkbruk skiljer sig från det moderna. Ofta, men icke
tillräckligt ofta, meddelar herr L. uttalet af förekommande
egennamn; så kunde uttalet ha angifvits på t. ex. St. Giles,
White-chapel, Tralee, Drowes, Lanier, Beaumont m. fl. Oriktigt anges
uttalet af Guy Faux (s. 108), vanligen Fawkes. “Det franska
lustslottet S:t Germains“ heter ju så endast på engelska; här borde
ha satts den franska formen Saint-Germain. — De historiska
upplysningarna i noterna äro talrika och, som vi tro, exakta.
Endast en anmärkning: hvarifrån har hr L. fått, att slaget vid
Killiecrankie utkämpades af “400 skotska högländare“ mot 3,000
engelsmän? (s. 112). Enligt Macauley’s egen framställning hade
Dundee ej fullt 3,000 högländare -j- 300 illa väpnade irländare;
Mackay’s lågskotska här var ungefär lika stark. — Såsom olämpliga
eller oriktiga öfversättningar ha vi antecknat: s. 104, sheet of
water, vattenduk; s. 106, trifler betyder åtminstone ej närmast
“person som sätter sina nöjen i främsta rummet, goddagspilt“;
s. 108, to be bent on, vara fast (?) besluten; s. 110, vid
förklaringen af ordet “burough" (läs borough) säges: “ordet betyder
aldrig köping”. Väl för mycket sagdt; jfr våra nyaste lexika,
Wenström—Lindgren och Björkman; s. 111, port a pike, skyldra
gevär (!) Om betydelsen af verbet port i fråga om vapen se
* Då det s. 112 nämnes att gaol — jail också, “uttaladt som gol,
betyder mål“, borde ock ha nämts, att detta stafsätt endast sällan möter
i st. f. goal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
