Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Några betraktelser med anledning af den kungliga propositionen i läroverksfrågorna [Adn] - I. Lönefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kunglig proposition i lärovärksfrågorna, 141
ecklesiastikministern konstatera, att han icke hört någon talare
i andra kammaren påstå, att det icke skulle vara billigt, att
lärarne vid de allmänna lärovärken erhölle en löneförbättring,
ja äfven de mest sparsamma af landtmannapartiet medgåfve
detta behof*. Våra lärovärk kosta penningar, mycket
penningar, det är sant, men frågan är icke härom, frågan är,
om landet får valuta för dessa penningar eller om de äro
improduktivt bortkastade. I detta fall tro vi, att den förra
frågan kan obetingadt besvaras med ja. Vi voro icke där vi
äro, om vi ej haft våra undervisningsanstalter. Låt vara, att
de för hvarje århundrade, ja för hvarje decennium tarfva
förbättring för att motsvara tidens ändrade kraf och hållas
i jämnhöjd med andra kulturländers motsvarande
bildningsanstalter. Detta ligger i den mänskliga utvecklingens natur,
intet vore farligare än att låta dem stelna i en förgången
tids åskådning. Men alla våra krafter måste spännas för att
hålla dem i fullgodt skick, ty det gäller vår existens såsom
nation. Kunna vi ej på det andliga området hålla oss i
jämnhöjd med världens mest bildade folk, så är vår timme
snart slagen, ty med någon materiel öfverlägsenhet kunna
vi ej bjuda en grannes möjliga roflystnad spetsen. I vårt
grannland Finland, där man känner faran närmare, har man
också klart uppfattat, hvari nationens enda räddning består,
och uppbjudit all sin förmåga att utveckla
undervisningsväsendet **.
Men denna utveckling, denna förbättring består hvarken
i väl utarbetade läroplaner, magnifika skolbyggnader, präktig
materiel och goda läroböcker, ehuru dessa äro önskvärda
medel för undervisningen — den består framförallt i den
lefvande kraften. Kunna ej lärarne rekryteras bland eliten
* Att veteranen från Maspelösa vid 11-tiden på aftonen ryckte i
fält med sina ökända “55 millioner", torde väl knappt få räknas såsom
ett undantag.
** De finske lärarne äro i anseende till lönevilkoren icke obetydligt
bättre ställde än de svenske. Se Lärovärkskomiténs betänkande, bd II,
sid. 84. Vid den där anförda staten bör dock följande tillägg göras.
Lönerna äro beräknade efter en tjänstgöringstid för lektor af 18 timmar
och för adjunkt 22 timmar. Hvarje lärare är emellertid skyldig att mot
särskild betalning läsa högst 6 timmar ytterligare — härigenom
und-vikes extra läraresystemet „—, och vidare ingår ej såsom hos oss i
tjänstgöringen den tid, som åtgår för korrigering af scripta, och
naturalhisto-riska exkursioner, utan beräknas detta arbete särskildt af öfverstyrelsen
i timmar, som betalas med s. k. tjänstgöringsarvode. “Sålunda inträffar
att en lärare kan uppbära extra ersättning för 10—12 timmar i veckan,
4—6 timmar höra till det vanliga". (Ensk. bref från en framstående
finsk skolman). Läsåret är i Finland 36 veckor, oberäknadt påsklofvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
