Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Några betraktelser med anledning af den kungliga propositionen i läroverksfrågorna [Adn] - I. Lönefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Kunglig proposition i lärovärksfrågorna.
af landets bildade män, så tjänar allt annat till intet. Och
man må ej vänta, att man skall få dugligt folk utan en mot
deras kunskaper och rättmätiga anspråk på lifvet svarande
lön, hälst numera ingen befordran på annan lefnadsbana är
att vänta för den, som ingår i skolans tjänst. En jurist, en
läkare, en ingeniör har helt andra utsikter till befordran, om
han är begåfvad på hufvudets vägnar, och skicklig i sitt yrke;
hvad under då, om de som känna med sig, att de kunna bryta
sig en väg på andra områden, akta sig att vid universitetet
inslå den väg, som leder till skollärarens törnbeströdda bana?
1878 års komité, som fullt behjärtat denna lika viktiga som
ömtåliga fråga, yttrar:
"Det synes nämligen vara att befara, att, om de nuvarande
löneförhållandena blifva oförändrade, brist på duglige lärare förr eller senare
måste uppstå. Visserligen behöfver man ej frukta att lärovärken under
några förhållanden skola komma att sakna lärare, utan — för att låna
statsutskottets yttrande vid 1856—58 årens riksdag — alltid skola de
finnas, som med svagare utsikter till fortkomst på andra banor i följd af
mera underlägsna naturgåfvor eller studier ingå på detta fält, där
kontrollen på en till det yttre oafbruten värksamhets inre halt, är så svår
att utöfva och där den nitiske, friske oeli den i sin själ likgiltige eller
genom långvarig ansträngning förtröttade lärarens arbete egentligen
skiljes genom den olika beskaffenheten af frukter, som mogna först längre
tid efteråt, men om icke en i den mån sorgfri ställning beredes
skolläraren, att unge män med lyckliga naturanlag och grundliga kunskaper
fortfarande komma att inträda på denna bana och kunna med odelade
krafter och sorgfritt sinne egna sitt arbete och sin värksamhet åt
undervisningen, så skall man förgäfves hoppas det blomstrande lif inom skolan
eller den kraftfulla invärkan på ungdomens sedliga och intellektuela
utveckling, som endast kan grundlägga en bättre framtid.”––––––
Detta är, såsom många gånger upprepats, löneregleringens
viktigaste punkt. Blir denna reglering icke nu genomförd,
så gå våra lärovärk en sorglig framtid till mötes. Af klent
begåfvade, dåligt afiönta, med sig själfva och samhället
missnöjda lärare uppfostras icke en ungdom, i stånd att leda
fosterlandets öden i de utan tvifvel kritiska tider, som stunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
