Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Några betraktelser med anledning af den kungliga propositionen i läroverksfrågorna [Adn] - II. Reformfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Kunglig proposition i lärovärksfrågorna.
numera kanslirådet Gustrin framställde ett motiveradt
förslag därom vid läraremötet i Lund 1872. Hvad som kan
sägas för och emot, är redan flera gånger upprepadt, och
meningarna äro fortfarande lika divergerande. Det är ju
bäst att försöka, men en hvar som känner, hvilken slapphet,
som inträder hos lärjungarna under maj månad, gör sig nog
ingen illusion om vinsten af läsning fram till
midsommarstiden, åtminstone vågar han icke väsentligt knappa af
arbetet under den föregående tiden för att taga igen skadan
mot vårterminens slut.
De i det föregående nämda ändringar och förbättringar
af undervisningsväsendet äro sådana, som från flere håll
påyrkats, och i fråga om hvilka hvar och en torde hafva
redan för länge sedan bildat sig en öfvertygelse. Men hr
ecklesiastikministern har äfven kommit med ett nytt
uppslag, i det han betraktar såsom en af de väsentligaste
anledningarna hvarför lärovärken ej fylla dem förelagda
uppgifter, den omständigheten, att statsrådet Carlson vid
författandet af 1878 års skolstadga lämnade ur sikte de
1873 föreslagna s. k. afslutningskurserna i 3:dje och 5:te
klasserna. Det är enligt hr statsrådets tanke dessa, med
hvar sin afgångsexamen krönta afslutningskurser, som skola
å ena sidan sätta lif i undervisningen inom de lägre
klasserna, så att de, hvilka fortsätta sina studier på skolans
högre stadier, komma dit väl förberedda, å andra sidan från
skolan i tid afiägsna dem, som till större gagn för sig
själfva och samhället böra öfvergå till praktiska yrken.
Jag betviflar icke, att så skulle till en viss grad blifva
fallet, ehuru jag nogsamt vet, både att dumheten och
half-kunskapen förstått att komma förbi värre hinder än dessa
båda examina, och att de finnas, som, ehuru alldeles
olämpliga för studier, likväl icke af upprepade kuggningar låta sig
afvisas. Det oaktadt kan jag icke underlåta att uttala mina
betänkligheter i fråga om införandet af en s. k. examen
“rigorosum" på ett så lågt stadium som 3:dje klassen — i
femte låter den vida bättre försvara sig, och torde ock
kunna lättare genomföras.
Hr ecklesiastikministern har i sin motivering för dessa
afslutningskurser gifvit en hänvisning till de franska
skolornas inrättning i sina tre “divisions". Härvid ligger det
nära till hands att anmärka, dels att mycket få af den
kongl. propositionens läsare torde ega så god bekantskap
med det franska undervisningsväsendet, att det kan kasta
något ljus öfver det svenska, dels att Frankrikes folk och
dess vanor äro så olika våra, att en institution kan där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
