Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Några betraktelser med anledning af den kungliga propositionen i läroverksfrågorna [Adn] - II. Reformfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kunglig proposition i lärovärksfrågorna. 151
Det är med en viss känsla af sviken förväntan, som man
slutar läsningen af den kungliga propositionen i skolfrågan.
Är detta, så frågar man sig, hela resultatet af allt “frågande
och spörjande “, af komitearbeten, af dessa massor utlåtanden
från alla, som på närmare eller fjärmare sätt hafva att göra
med vårt undervisningsväsen, alltifrån universitetskanslärn,
professorer,., biskopar och domkapitel, intill magistraterna i
Säter och Öregrund? Är det vidlyftiga statistiska material,
som med så mycket besvär samlats, med så mycken kostnad
bearbetats, också nu tillgodogjordt? Hafva de uttalanden
och önskningsmål, som på läraremöten blifvit framstälda, de
resolutioner, som af svenska läraresällskapet m. fl.
korporationer blifvit fattade, vunnit allt det beaktande de förtjäna?
Det faller genast i ögonen, att flera af de reformer, som
under de senare åren varit föremål för den lifligaste debatt,
äro med tystnad förbigångna i den kungliga propositionen.
Väl sant, att den rör blott de allmänna lärovärken, men
dessa sammanhänga så nära med universitetet, att en ensidig
reform knappast kan företagas. Hvad ämnar regeringen
göra beträffande latinet vid universitetet? Skola realliniens
lärjungar fortfarande vara uteslutna från akademiska studier
eller skall tillträde därtill medgifvas dem under vissa vilkor?
På svaret af denna fråga beror i ej ringa mån, huru man
rätteligen bör organisera B-linien vid våra lärovärk. Så
hafva vi den viktiga frågan om en tidsenlig öfverstyrelse
för lärovärken, om lärarebildningen, ändamålsenligare
anordning af afgångsexamen, möjligheten af inträdesfordringamas
stegring — på populärt språk kallad första klassens
indragning. — Ja man kunde ännu länge fortsätta med
uppräknande af större och smärre reformer inom lärovärken, hvilka
med större eller mindre otålighet afvaktas.
Men försöker man å andra sidan att sätta sig in i den
persons ställning, som har att för riksdagen föreslå och inför
landet bära ansvar för de förändringar, som skola utföras,
så ter sig saken måhända litet annorlunda. Hiksdagen kan
på några minuter votera nedrifningen af ett byggnadskvarter
och uppförande af en splitter ny byggnad af alldeles olika
konstruktion mot de förutvarande; det är en simpel
penningfråga. Men. det går icke så lätt, när man har att räkna med
människor. Äfven den till utseendet minsta ändring inom våra
nära hundra lärovärk kräfver en samvärkan af flera hundra
personer, som rubbas i sina vanor, föreställningar och kanske
fördomar. Vill man därföre reformera, får man gå försiktigt
till väga. Om någonstädes ordspråket: “Den som går
långsamt, går säkert" är berättigadt, så är det här. En
bråd-störtad reform, som rubbade för många skrufvar på en gång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
