Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - W. M. Carlgren, Öfversikt af nya historien [G.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Carlgren, W. M., Öfversikt af nya historien.
vet saken, den andre icke, och därmed är en stor del bortblåst
af förtroendet till den, som han anser hafva felat. — Hvarför
skrifver hr Carlgren Jean de Witt, men Johan de Vargas?
Det hade varit godt, om geografiska notiser understundom
gifvits (slaktardomstolen i Eperies, antagligen en obekant ort), om
uttalet af främmande namn oftare angifvits — en önskan, som vi
hoppas förf, ville efterkomma för den följande delen. —
Ordförklaringar har däremot förf, varit ganska frikostig att meddela,
t. o. m. där sådana icke kunna hafva varit af nöden, om icke för
allmänheten, till hvars tjänst förf, också tänkt sig sitt arbete; vi
sakna dock några t. ex. whig, tory, assiento.
I noter och kantanmärkningar använder förf, ofta ett icke
fullt berättigadt synkoperadt framställningssätt. Præmunire af 1393
(s. 48), Sidney (s. 251) m. fl. stå för lärjungen, då de ej
omtalas i läroboken, kanske ej häller af läraren under
lektionstim-marne, såsom obegripliga utropstecken. Och dock böra de finnas
och förstås! — S. 2 borde väl ett dödstecken stå vid Fredrik II.
Vi tillfoga några anmärkningar, gjorda vid genomläsandet:
S. 5. Att humanismen blott var en återgång till forntiden,
att den daterar sig från Konstantinopels fall, torde vara en allmän
föreställning hos lärjungarna. Att så icke var förhållandet hade
bort betonas.
S. 45. “Rättelser" angifva, att sid. 37 “halfva" skall läsas
i st. f. vestra hälften, men här kvarstår uttrycket oförändradt.
S. 65. Vill förf, uppvisa det oskiljaktiga sambandet mellan
tidens politik och religion, böra dagar anföras för Madridfreden
och Speierriksdagen 1526 lika väl som för Barcelonafreden.
S. 69. “Menlösa" voro protestanterna ej, åtminstone ej alla.
Jfr Bar-le-ducfördraget och freden i Cadan. Hur nära Köln år 1543
var att afialla till protestantismen, kunde möjligen anförts.
S. 77. Sixtus V omnämnes icke. — Kyrkomötets i Trident
tredje session aflardas för knapphändigt. Det kunde omtalats, att
Filip II kungjorde dess beslut med reservation, och att i Frankrike
som i Tyskland det icke erhöll officiell bekräftelse. (Konkordadet
af 1516 förtjänar påvisas.)
S. 94—5. Omdömen sådana som “Europas största politiska
personlighet" böra enligt vår tanke hälst undvikas. — Besättandet
af Casale och sedermera af Luxemburg kunde nämts.
S. 110. Hvarför ligger en omständligare belysning af
Frankrikes sociala inflytande på Europa utom förf:s uppgift? Sparas den?
S. 117 n. 1. Luthers yttrande anses ju icke i sin helhet
autentiskt.
S. 128. Förf, säger om tyskarnes eröfring af Metz 1870:
“ett återbördande, hvars rättmätighet Frankrike naturligtvis icke
vill förstå “. Ett sådant, icke fullt opartiskt omdöme kan ej anses
berättigadt att inflyta i en sådan framställning som författarens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
