Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - W. M. Carlgren, Öfversikt af nya historien [G.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlgren, W. M., Öfversikt af nya historien. 185
färdigt och indelningsgrunderna kunna till fullo öfverses. De skäl,
hr G. i föreliggande del anför (jfr t: ex. s. 102), synas dock ej
“vara nog“, åtminstone öfvertygas ej vi af dem. Det har dessutom
sina sidor att ansluta sig till hr G:s uppfattning i denna sak.
Lärjungar såväl som lärare äro så vana vid det gamla, och den
brytning, som uppstår mellan hr G:s bok och skolans läroböcker,
kan, om också i viss mån befordrande eftertanken, lätt blifva af
farlig art.
Efter en inledande öfversikt öfver medeltidens statsväsen och
samhällsskick, som yttermera upprepas i en kort öfverblick öfver
de särskilda staternas historia under medeltidens senare skeden, går
hr G. till att gifva en samlad, fortlöpande skildring af de viktigaste
momenten under den “ religiöst-politiska “ tiden, hvarpå sedan åter
följa redogörelser för de respektive länderna. Af dessa saknas af
lätt begripliga skäl de tre nordiska rikena; men äfven Polen och
Turkiet äro uteslutna. Polen lämnas troligtvis till den kommande
teckningen af orsakerna till den polska undergången. Men hvarför
är Turkiet från Soliman II:s dagar och Köpriliernas tid lämnadt
ur räkningen?
Vi skulle önskat — och vi tro, att boken i pedagogiskt
hänseende otvifvelaktigen vunnit därpå — att framställningen gjorts
något mera konkret, att vissa partier skarpare framhållits, att flera
sådana, med stor styrka belysande stycken funnits som det om
Richelieu (s. 192 ff, 197). Exempelvis skulle vi velat hafva en
karaktäristik af Wallenstein, en mera ingående teckning af Henrik
IV:s förtjänster om Frankrike och Den store kurfurstens om
Bran-denburg — allt ämnen, som kunna framläggas till behandling vid
en mogenhetsskrifning. Däremot förefalla vissa saker för bredt
tecknade, såsom de franska oroligheterna under Maria af Medici
och tronstriderna i Ryssland efter den rurikska ättens utslocknande.
Förf, säger sig ej hafva velat ge ett arbete med stora
vetenskapliga anspråk, men så för läraren som för den historiskt
intresserade lärjungen skulle det helt säkert varit välkommet att få höra
något om viktiga kontroverser, som förbigås; vi påpeka Maria
Stuarts förhållande till Rizzio och Bothwell, Bartolomeinatten, ett
ögonblickets värk eller sedan .länge beslutadt (Bayonne-mötet nämnes
icke), Filip II och Don Carlos, olika förklaringar af ryssarnes
härkomst. Sådana obetydligheter som stafningen Darley (Pallin) eller
Darnley kunna också blifva af vikt, då det är fråga om afvikelser
från läroboken. Talet härom ger oss anledning att påpeka faran
af förbisedda korrekturfel i arbeten, ämnade för skolans bruk.
Ynglingen, som ur läroboken lärt sig formerna Diaz, Zapolya, får
här se Dias (men s. 34 Diaz), Sapolya; skall han taga dem som
tryckfel (jfr s. 8 Dark) eller som kritik mot läroboken? Tryckfel
plägar han icke tänka på, han tror för visso, att den ene författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
