Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - P. Bagge. Läsebok i svensk poesi [G. F.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Peter Bagge, Läsebok i svensk poesi.
I öfrigt synas oss dessa i pedagogiskt hänseende på många
ställen mindre lyckade. Utgifvaren synes hafva drifvits af ett
slags kommenteringslust, ungefär en sådan, som röjes i vissa tyska
skolupplagor af främmande författare. De enklaste ord och uttryck
förklaras; vid ställen, hvilka skulle gifva lärjungen tillfälle att med
anledning af lärarens frågor utbilda sitt omdöme och sin
uppfattningsförmåga eller uppöfva sitt minne, kommer en not och rent
af hindrar honom därifrån. Så lämnas upplysningar äfven om de
vanligaste mytologiska och geografiska namn såväl som om
åtskilliga andra lätt begripliga ord, t. èx. aktion (i sammanställningen
“pjesen och aktion®), inventeradt (“spelet var ej inventeradt®),
gökklocka, invalid. Då Tegnér sjunger: “Gif plats, gif plats, ty
nordens vingud nalkas “ etc. etc. anser sig utg. nödsakad alt upplysa
en sjunde klassist om att här åsyftas Bellman. Och då det i
samma dikt heter om Leopold: “Han stod emellan tvenne
sångar-tider“, tycker sig lektor B. icke kunna tillåta lärjungen att tänka
efter, hvilka dessa “sångartider® voro, utan skrifver genast en not
härom. Samma anmärkning gäller om en sådan erinran som
denna, vid Malmströms “Hvi suckar det så tungt uti skogen?®:
“I denna underbart gripande romans röjer Malmström en viss
frändskap med Geijer; jfr “Kolargossen® o. s. v. Genom att på
detta sätt vilja befria lärjungen från hvarje liten möda, slappas
hans själfvärksamhet, och hans intresse för litteraturen löper fara
att rent af dödas.
Andra noter af tvifvelaktigt värde äro följande: “Med sin
trollsång lockade de [sirenerna] till sig sjöfarande och förorsakade
dem skeppsbrott11. Tegnérs uttryck “styrkan skar sitt skägg®
förklaras vara bildlikt, ett ord för öfrigt som svenska akademiens
ordlista ej känner. — “Bellman brukade ofta om
sommarmorg-narne sitta under Djurgårdens ekar, sökande på sin cittra
framlocka någon ny melodi®. — “Adlerbetli har öfversatt de romerska
skalderna Horatius, Ovidius och Virgilius® — men det epokgörande
i hans sätt att öfversätta dem förtiges. — “Den franska
smaklärans största betydelse ligger däri, att den varit ett nödvändigt
bildningsmedel för vår vitterhet®, ett påstående, hvars riktiga mening
fått ett mindre lyckligt uttryck. — De citerade granna fraserna,
som, lösryckta ur sitt sammanhang, ofta användas, anse vi för vår
del icke lämpliga som noter.
Som källor för sina notiser uppgifver sig utg. hafva begagnat
Claessons (!), Sundéns och Warburgs litteraturhistoriska läroböcker.
Att det icke är den sista, förbättrade upplagan af Warburgs bok,
som användts, synes framgå däraf, att fru Lenngrens födelseår
fortfarande orätt uppgifves till 1754 i stället för 1755, såsom
särskildt påpekas såväl i nämda lärobok som i Warburgs
specialarbete öfver fru Lenngren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
