Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Genmäle [Peter Bagge] - J. N. Serner, Den antagna katekesen med kort utläggning [E. H.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genmäle.
241
i 6: i. Att “tänka efter", mellan hvilka sångartider Leopold stod,
har sig litet svårt för en lärjunge, som ej läst ett ord
litteraturhistoria. Huru välbehöfliga noter äro, visar bäst granskarens
klander af min not, att Malmströms “Hvi suckar — —“ röjer
frändskap med Geijers “Kolargossen". Denna not ger ju läraren
anledning att göra åtskilliga frågor t. ex. hvari frändskapen består
eller om förhållandet mellan dessa dikter — som bekant, innehåller
näst sista strofen i Malmströms sång nyckeln till rätta begripandet
af Geijers. På detta ställe hade tydligen ett par noter bort
tilläggas.
Vidkommande några enstaka uttryck, mot hvilka recensenten
inlagt sin protest, vill jag ej inlåta mig i strid, då de angifna
oegentfgheterna äro af ringa betydelse. För den som vet, att
Sirenerna förvandlades till klippor, ligger det i öppen dag, att vid
anförda stället Zeugma insmugit sig; sökande framlocka är ju blott
ett pleonastiskt uttryck — i sak är ju noten riktig, jfr Ljunggren;
bildlikt är tryckfel för bildligt. Det sista exemplet är för öfrigt
försåtligt, ty läsaren får af granskningen det intrycket, att noten
endast innehåller det ordet. Med flit har jag förbigått “det
epokgörande i Adlerbeths sätt att öfversätta“. Hvarför granskaren
satt ett utropstecken efter Claëson — hans namn stafvas orätt af
granskaren med två s — är ej lätt att begripa. Dennes
litteraturhistoria må väl ha lika god klang som Warburgs eller Sundéns.
När både Claëson och Sundén och Nordisk Familjebok uppgifva
fru Lenngrens födelseår till 1754, fann jag ej skäl att ändra det
till 1755. Anmärkningen är af ringa vikt; men i denna punkt
har granskaren värkligen rätt.
Skulle mot recensentens förmodan min läsebok se en ny upplaga,
kan jag ej vid dess redigerande tillgodogöra mig hans
anmärkningar. Den erfarenhet, som jag och andra lärare, hvilka möjligen
användt den, vid undervisningen samlat, skall i stället blifva min
ledtråd.
Peter Bagge.
Den antagna katekesen med kort utläggning af J. N.
Serner. Kyrkoherde, Karlskrona, Amiralitetstryckeriet 1888,
265 sidor i mindre 8:o. Pris 1 krona.
Vid katekesundervisningen löper man lätt fara att blifva för
vidlyftig, isynnerhet om läraren ej förstår att skilja mellan hufvudsak
och bisak och om han tillika vid sin egen förberedelse nyttjar
alltför omfattande och detaljerade hjälpredor. Mången yngre
prest-man har äfven vid nattvardsundervisningen på denna väg låtit sig,
till barnens skada, förledas till för mycken vidlyftighet, i synnerhet
under den första hälften af undervisningstiden, tills han plötsligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
