Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - J. N. Serner, Den antagna katekesen med kort utläggning [E. H.] - L. Neseman und A. Wolter, Sittlich-religiöse Evangelien-Erklärung [E. H.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
J. N. Serner, den antagna katekesen etc.
fått byta om och kanske allt för hastigt genomgå det återstående,
emedan det ju är hans ämbetsplikt att med barnen genomgå i
korthet hela den kristna barnaläran. Erfarenheten är emellertid
den bäste läromästaren; och hvarje tänkande själasörjare går efter
hand så till väga, att han, innan nattvardsläsningens början, gör
ett öfverslag öfver det antal timmar, han kan påräkna, och sedan
någorlunda proportionerligt fördelar hvad som mås’e medhinnas
på denna tid.
En god vägledning kan man därvid erhålla i ofvan stående
arbete, som med ovanlig korthet i framställningen förenar fast
bibel- och bekännelsetrohet i innehållet och med stor enkelhet och
klarhet utlägger den antagna katekesen i sammanhängande form.
Bibliska exempel inflätas, väl valda, äfvensom passande
hänvisningar till svenska psalmboken. Såsom något för detta arbete
originelt torde böra påpekas, att det i själfva sammanhanget införer
katekesens egna frågor och svar, men med tydliga öfvergångar,
återblickar och korta tillämpningar. På detta sätt blir lärans och
lifvets inbördes beroende och växelställning fullt klar. Bilder och
exempel från naturens och människolifvets olika områden saknas
icke häller och- gifva god anledning till begrundning. Det synes
oss ock, som om arbetet vuxit fram på ett lefvande och organiskt
sätt ur författarens egen kristligt-pedagogiska erfarenhet af det
för barnasinnet egendomliga och dess i viss mening begränsade
fattningsförmåga. Någon gång torde koncentreringen af skrifsättet
vara alltför stor t. ex. vid läran om nådevärkningarna, särskildt
det svårfattliga katekesstycket: “Huru nämnes det andliga lifvets
uppkomst genom tron?“ (s, 160) och därmed sammanhängande
stycken, äfvensom dopläran och särdeles det äfven mycket
svår-utredliga stycket: Huru beror dopets värkan af tron? (s. 231).
Någon gång händer äfven i fråga om läran om kyrkan,
nådemedels-förvaltningen m. m. att förf., i sin varma förkärlek för det
bestående kyrkosamfundet och dess lärare, förgäter, att det empiriska
tillståndet stundom är för kristna kyrkan sådant, att dels det
ordinarie ämbetet kan råka i oheliga händer, dels vara otillräckligt
i anseende till sädens myckenhet, i hvilka nu nämda nödfall det
andliga prestadömets rätt och plikt inträder att med frivillighetens
ande i ord och värk förkunna evangelium.
Men sådana smärre anmärkningar hindra oss ej från att varmt
förorda boken för deras räkning, som undervisa och äfven deras,
som vilja mottaga undervisning i vår kyrkas kristna lära.
E. H.
Sittlich-religiöse Evangelien-Erklärnng, eine
Hand-reichung sur fruchtbaren Behandlung der Sonntags-Evangelien
für den Lehrer und zur ’erbaulichen BetracMung für das
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
