Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Om geometriens principer [Torsten Brodén] (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Om geometriens principer.
universitetet, vilja vi icke fullt bestämdt afgöra, ehuru det senare
synes betydligt antagligare. Och vi anmärka för öfrigt, att studiet
af koordinatgeometri (och trigonometri) utan strängare vetenskaplig
grundläggning nog är på sin plats på en “ bildningslinie “ med
afgjordt praktisk-teknisk riktning, som naturligtvis måste förr eller
senare skilja sig från den “lärda“.
Det är tydligt, att våra förslag syfta till förändringar icke
blott i skolundervisningen utan äfven i universitetsstudierna. Men
det är lika litet på det ena området som på det andra meningen
att påyrka några mera genomgripande förändringar under den
närmaste framtiden. Begreppet om större och mindre
“vetenskaplighet" är tydligen ett vanskligt och sväfvande begrepp, som i viss
mån sammanflyter med begreppet om vetenskapens steg för steg
gående utveckling till större fullkomlighet. Det kritiska
matematiskfilosofiska arbete, som nu sedan någon tid fortgått är ännu icke
fullbordadt, och tiden är därför ännu icke inne för ett allmännare
tillegnande af de nya idéer, som vi i det föregående sökt
konsekvent tillämpa *. Och det är helt naturligt, att en stor del af den
matematiska världen intager en blott afvaktande ställning till hela
rörelsen. En matematiker kan förvisso också hafva annat att
beställa, än att röra i vetenskapens principer!
Men vi anse oss å andra sidan hafva varit i vår goda rätt,
då vi sökt fästa uppmärksamheten på de nya åskådningssättens
och sträfvandenas pedagogiska konsekvenser. Hufvudresultatet af
vår undersökning kan korteligen sägas hafva blifvit, att vi vunnit
ett stöd för den åsikten, att vid den geometriska
skolundervisningen större anspråkslöshet vore på sin plats.
Vi skola nu fullfölja våra betraktelser genom att något närmare
granska nämda undervisning, sådan den för närvarande bedrifves.
Dock komma vi härvid att hufvudsakligen blott fösta vår
uppmärksamhet vid den i vårt land ännu allmänt använda “Euklides’
Elementa’. Och om vi rörande denna ryktbara bok skulle komma att
till stor del göra endast sådana anmärkningar, som blifvit gjorda
många gånger förut, så är detta endast — så mycket bättre.
Att Euklides icke i allo uppfyller våra fordringar på en
vetenskaplig elementargeometri, ligger i öppen dag. Först och främst
* Den matematiska lärobokslitteraturen har likväl redan att uppvisa
flere försök att i viss mån göra nämda idéer gällande; vi anföra blott
Elemente der Arithmetik und Algebra von Friedrich Meyer, Halle 1885.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
