Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Om geometriens principer [Torsten Brodén] (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om geometriens principer.
271
Vi afbryta här denna granskning; tillfoga blott den ofta
gjorda anmärkningen, att hos Euklides saknas vissa, satser, som
på grund af sin vikt och användbarhet borde meddelas, under
det å andra sidan åtskilliga satser ingalunda försvara sin plats,
samt vissa, partier behöfva moderniseras genom att sättas i
samband med algebran.
Vi kunna således ej häller såsom skolbok finna Euklides’
Elementa tillfredsställande. Att den likväl icke utan framgång
kunnat såsom sådan användas, har i väsentlig mån berott därpå,
att den icke tillfredsställer högre anspråk på vetenskaplighet.
Olägenheterna af dess användning hafva däremot haft sin
hufvud-orsak i dess alltför långt gående sträfvan efter en
vetenskaplig-systematisering. Den är ett slags mellanting mellan en
vetenskaplig lärobok och en lämplig skolbok.
Det hufvudsakliga skälet, hvarför man så envist håller fast
vid Euklides, ligger tvifvelsutan i en i och för sig aktningsvärd
månhet om undervisningens vetenskaplighet. Men vi våga under
hänvisning till det föregående hemställa, huruvida man icke
genom att hålla på den “euklidiska strängheten" i själfva
värket gör vetenskapligheten en tvifvelaktig tjänst.
Framhållas bör å andra sidan, att man i våra dagar
mångenstädes läser Euklides på helt annat sätt än förr, med vissa
lämpliga förenklingar och uteslutningar, liksom också många
bland de nyare läroböckerna i vissa fall innebära framsteg i
den riktning, som vi anse vara den rätta.. Men så vidt vi veta,
har man ännu icke, vare sig inom eller utom Sverige, tagit
steget fullt ut i nämda riktning, d. v. s. medvetet och konsekvent
till enkelhetens förmån afstått från sträfvan efter systematisk
fulländning. Vi våga likväl tro, att man förr eller senare
kommer att allmänt taga detta steg. Det blir väl ändå till sist
det enkla slutet på det myckna bråket.
Att utförligare framställa, huru vi tänka oss, att en efter
nämda grundsats utarbetad lärobok skall se ut, ligger utom
planen för denna uppsats. Till de i det föregående gjorda
antydningarne må blott fogas den anmärkningen, att man nog
i många afseenden gör klokast i att sluta sig närmare till den
gamle grekiske mästaren, än många af hans moderne förbättrare
funnit lämpligt.
Lund, oktober 1889.
Torsten Brodén.
Pedagogisk Tidskrift.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
