Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - I Läseboksfrågan [Johannes Almén]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
I läseboksfrågan.
litterära produkter ega sin domän inom poesien lika mycket som
t. ex. den fosterländska sången eller den religiösa; men deras
lämplighet i en skolbok kan helt visst sättas i fråga. Om den s. k.
dryckesvisan blott är en sång till glädjens lof samt manar till en
glad uppfattning af jordelifvet, må åt henne gifvas det värde och
utrymme hon såsom ungdomsläsning och bildningsmedel förtjänar;
men då hon tenderar åt att besjunga “vinets" och berusningens
fröjder samt lockar till ett lif, hvars faror ynglingen icke inser
eller anar och hvars sviter han tror skola antingen uteblifva eller
blott lindrigt beröra honom, kan hon saklöst utelämnas. Han
förlorar ingenting på att uppskjuta bekantskapen med denna diktart,
tills han vunnit mera stadga i karaktär och grundsatser. Till och
med en sång “så oskuldsfull och ren“ som Franzéns: “Till en
yngling* kan göra mera skada än gagn, t. ex. då det heter:
“Drick, — och lifvets väg ej mer
Går igenom heden.
Se i glaset: och du ser
Jorden är ett Eden.
Drick: i glaset sanningen
Plär sig naken måla.
Drick: i glaset kärleken
Ser sin himmel stråla”.
”Men — menar man — då Franzén uppmanar att fatta pokalen
och fånga glädjens korta ögonblick, söker han, såsom Malmström
säger, en högre betydelse i glädjen”. Ja, det är just frågan, om
ynglingen ser saken på detta sätt. Månne han är så
försigkommen, månne hans blick hunnit blifva nog skärpt för såväl lifvets
storhet som dess fåfänglighet och förgänglighet, att han rätt
förstår t. ex. Bellman, ”den störste sångare, som Norden bar”, eller
andra humorister, som i ord och toner skildrat juvenal-lifvet ?
Begriper han denna ofta omtalade ”sorg i rosenrödt”? Detta är
en estetisk fråga, hvilken vi tro att han icke med omdömet eller
känslan kan fatta.
Hvad de erotiska sångerna angår, så hör det till undantagen
— eller borde åtminstone göra det — att skolynglingen har några
erfarenheter af det slag, att han kan sätta sig in i det svärmeri,
den lycka, trånad, saknad, sorg m. m., erotikern vanligen skildrar.
Om sådana känslor börjat vakna i hans bröst, är det honom
gagneligast, att de icke uppjagas. Åtminstone behöfver en
läse-boksutgifvare icke låta sig angeläget vara att framlägga litteraturprof
i denna genre. Men — invänder någon — skalden kan adla
dessa känslor! Han är dock åtminstone icke stark i diagnosen på
sådana hjärte-åkommor och i alla händelser en dålig läkare för
dem. Hvad som bör sägas åt ynglingen i en slik status, kan ske
mycket bättre på prosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
