Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - I Läseboksfrågan [Johannes Almén]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
I läseboksfrågan.
riktas äfven hans ordforråd; vid afgifvandet af sina svar på
lärarens frågor öfver han sig i språkets behandling; då han redogör
för sitt pensum, lär han att uttrycka sig klart och riktigt. Eller
kanske bör läraren i kristendom, historia, naturvetenskap o. s. v.
icke korrigera honom, utan låta hans språk- och formfel o. d.
passera, därför att man på lärotimmarna i dessa ämnen icke har
rätt att sysselsätta sig med modersmålet?
I förhållande till nationallitteraturen må visserligen
naturvetenskap, filosofi, matematik m. m. kallas facklitteratur, såväl som
litteraturen i navigation, krigsvetenskap, skogshushållning o. d.;
och äfven är det klart, att facklitteraturen alltid är och blir
facklitteratur i den mening att t. ex. litteraturen i medicin äfven för
läkaren är en facklitteratur eller att den juridiska litteraturen äfven
för den rättslärde är en facklitteratur; men hvad är facklitteratur
och ücfce-facklitteratur, sedt från skolans, från den allmänna
undervisningens ståndpunkt? Bör litteraturen i skolans läroämnen till
den grad betecknas som en facklitteratur, såsom en så speciel
litteratur, att, om i t. ex. en naturforskares, en filosofs, en teologs
skrifter finnas för en läsebok i allo lämpliga urval, sådana icke
kunna eller böra upptagas, därför att de tillhöra den s. k.
facklitteraturen?
Då för öfrigt de allra flesta ämnena för dessa uppsatser i
modersmålet, genom hvilka lärjungen skall lära sig att behandla
språket samt visa sin stilistiska färdighet, väljas ur facklitteraturen,
hvarför kunna icke ur samma facklitteratur hämtas några för en
läsebok lämpliga uppsatser, hvilka för lärjungen äro goda prof på
en mönstergill prosastil?
Har skolstadgan med orden: “underrättelser om författarne"
velat åsyfta endast skalder och vitterhetsidkare, men icke
vetenskapsmän? Skall ungdomen inhämta mer eller mindre vidlyftiga
“underrättelser” om skalder af jämförelsevis ringa betydenhet, läsa
biografier öfver en mängd författare i t. ex. romanlitteraturen —
en litteratur, hvilken skolans målsmän i allmänhet måste anse såsom
skadlig för uppfostrans ändamål — men däremot knappast känna
till namnet några af de män, som innehafva högsätet i vetenskapens
panteon och hvilkas stil utmärker sig för tankarnas klarhet samt
formens skönhet? Bör lärjungen taga närmare notis om prosaister
i en vitter genre, för hvilken han i regeln varnas, men vara i
okunnighet om sådana författare i skolans egna läroämnen, hvilka
i afseende på stil och framställningskonst lämna till och med
vitterhetsidkare af stor betydenhet långt efter sig?
Vi förneka icke att i roman- och novell-litteraturen finnas
mästervärk, hvilka kunna för ynglingen rekommenderas och om
hvilkas författare han sålunda bör få någon kännedom. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
