Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden om undervisningsfriheten i Frankrike,
361
ännu i dag utgöra grundvalen för det franska
undervisningsväsendet.*) Men det värkliga förhållandet är, att det
nuvarande franska undervisningsväsendet visst icke grundar sig
på nyssnämda lag utan på det napoleonska dekretet af den
17 mars 1808. Ock det är ej revolutionen, som först
framhållit, att det är af synnerlig vikt för staten att sörja för
en allmän folkskolebildning, ty detta har uttalats långt förut
— ja, grundsatsen att folkundervisningen bör vara
obligatorisk och afgiftsfri, för hvilken revolutionen fått uppbära så
mycket loford af liberala historieskrifvare, trots det att den
ej mäktade genomföra den, framstäldes redan tvåhundra år
förut af Frankrikes Etats généreaux så tidigt som åren 1560
och 1582 — sålunda ej synnerligen många år efter sedan
Luther i sin ryktbara “Schreiben an die Burgermeister und
Ratsherren in deutschen Landen11 först uttalat den.**) Det
gäller inom undervisningsväsendet detsamma som på så
många andra områden, att de värkligt goda idéer, som
revolutionärerna omfattat, i allmänhet icke ursprungligen varit
deras utan lånats från 1’ancien régime, men däremot faller
uteslutande på revolutionsmännen själfva skulden, att samma
idéer i tillämpningen fullständigt förfuskades och
förvrängdes genom sammankopplingen med de abstrakta frihets- och
jämlikhetsidéer, för hvilka världen hvarken då var ej häller
någonsin lärer blifva mogen. Men i ett enda afseende har
revolutionen infört en nyhet, som våra dagars fransmän efter
henne upptagit, i det nämligen att hon “laicieerat11 skolorna,
d. v. s. ur dem förvisat undervisningen i religion och i
stället infört en instruction morale et civique — om till
välsignelse för Frankrike och den franska ungdomen, det är en
annan fråga.
Napoleon fick bland sina många andra uppgifter äfven
den att bringa reda i det kaos, hvari revolutionen bragt
undervisningsväsendet. I förstone synes han hafva varit mindre
intresserad för skolfrågorna. “Han hade annat att göra —
hade han såsom förste konsul låtit helsa Pestalozzi, då denne
en gång utbad sig en audiens hos honom — “än att
sysselsätta sig med dennes abc-frågor“. Men ban insåg inom kort
nödvändigheten af, att det snarast möjligt blefve på ett
tillfredsställande sätt sörjdt för skolväsendet och särskildt
för den sekundära undervisningen, enär medelklassen i fram-
*) Se t. ex. S. J. Boethius, Den franska revolutionen, s. 522.
**) Karl Laubert, Pädagogische Skizzen aus Frankreich, Frankfurt
a. 0. 1890. s. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
