Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden om undervisningsfrilleten i Frankrike.
363
vensom i katekes,**) och hvilkas undervisning lika litet nu
som under revolutionen blef obligatorisk eller afgiftsfri.
Tillsammans bilda universitetets funktionärer och lärare en enda
korporation, hierariskt ordnad efter den romersk-katolska
kyrkans mönster med noga bestämd ämbets- och
rangordning. Idén till denna korporativa form skall Napoleon hafva
hemtat från de andliga kongregationerna, om hvilkas
duglighet för lärarekallet han hade en hög tanke, och han upptog
den förnämligast i syfte att hos lärarne väcka kåranda och
känsla af egen betydelse och styrka, i hvilket syfte han äfven
förlänade universitetet, hvars chefer borde vara medlemmar
af senaten, flere privilegier. Åt universitetet är hela
undervisningsväsendet öfverlämnadt såsom ett statsmonopol: intet
lärovärk kan upprättas utom detsamma och utan tillstånd af
dess chef med undantag af seminarierna för prestbildningen,
hvilka stå under biskoparne, men hvilkas reglementen dock
måste godkännas af regeringen, och ingen får undervisa
offentligt utan att vara medlem af universitetet eller vara
gradueradvid någon af dess fakulteter. Själft är universitetet
**) Då jag meddelat utdrag ur revolutionstidens katekeser i morale
republicaine, hvilket undervisningsämne naturligen uteslöts ur de
kejserliga skolorna, bör jag för att vara opartisk äfven meddela ett utdrag ur
den katekes, som Napoleon lät utarbeta för att införas i alla Frankrikes
församlingar.
Fortsättning af fjärde budet.
Fr. Hvilka äro de kristnas pligter mot sina furstar, och hvilka
äro särskildt våra plikter mot Napoleon I, vår kejsare?
Sv. De kristna äro skyldige sina furstar, och vi äro särskildt
skyldiga Napoleon I, vår kejsare, kärlek, vördnad, lydnad, trohet, krigstjänst
och de skatter som äro anbefalda för att upprätthålla och försvara
kejsardömet och hans tron; vi äro dessutom skyldige brinnande böner för
hans salighet och för statens andliga och timliga välgång.
Fr. Hvarför äro vi ålagda alla dessa plikter mot vår kejsare?
Sv. För det första emedan Gud, som skapar riken, och fördelar
dem efter sin vilja, därmed rikligen förlänat vår kejsare både i krig
och i fred, och emedan han själf satt honom till vår herskare, gjort
honom till en tjänare af sin allmakt och till sin afbild på jorden. Att
hedra och tjäna vår herskare, det är sålunda att hedra och tjäna Gud
själf. För det andra emedan vår herre Jesus Kristus lika mycket genom
sin lära som sitt exempel själf har lärt oss hvad vi äro skyldige vår
herskare.–––— —
Fr. Hvad bör man tänka om dem, som brista i fullgörandet af
sina plikter mot vår kejsare?
Sv. Enligt aposteln S:t Paulus sätta de sig upp mot den ordning,
som är inrättad af Gud själf, och göra sig skyldige till den eviga
fördömelsen."
Alfred Kambaud, Histoire de la civilisation contemporaine en
France, Paris 1888, p. 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
