Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Striden om undervisningsfriheten i Frankrike.
i allt beroende af kejsaren. Till grund för dess undervisning
skulle visserligen läggas den katolska kyrkans föreskrifter,
men därjämte äfven “trohet mot kejsaren, mot den
kejserliga monarkien, som fått sig anförtrodd vården om folkens
lycka, mot den napoleonska dynastien, bevararen af
Frankrikes enhet och af alla fria idéer, som proklamerats i
författningen". Universitetets grand maltre afgifver trohetsed till
kejsaren och förpliktigar sig däri att “bilda medborgare, som
äro fastade vid sin religion, sin furste, sitt fädernesland och
sina föräldrar". Men denna grand maltre och hans conseil
äro åter alla undervisningsanstalter underkastade blind
lydnad. Inom skolorna råder sträng militärisk disciplin; eleverna
bära uniform, och allt regleras efter trumma. Lyceet är
förskolan till regementet. Trägna inspektioner höra till
systemet. Metoder, skolböcker, reglementariska föreskrifter,
personalangelägenheter — allt bestämmes af den centrala
myndigheten i Paris.
Så skulle, menade kejsaren, goda pedagogiska
traditioner bildas och bevaras. Universitetet var nu inrättadt som
en väl disciplinerad armé med den yttersta regelbundenhet
i alla yttre anordningar, men själfvärksamheten var hämmad,
anden var bunden, och det hela motsvarade, såsom man ofta
framhållit, med sin stränga disciplin och sina officiela
undervisningsmetoder, mera jesuiternas ordens- och skoltraditioner
än en modern pedagogiks humana undervisningsprinciper.
Emellertid kommo universitetets högre bildningsanstalter och
elementarlärovärk värkligen till stånd, tack vare den nu under
Napoleon återstälda ordningen i statsfinanserna, —
folkskolorna åter, hvilkas inkomster liksom under revolutionen
hufvud-sakligen utgjordes af barnens skolafgifter, hafva under
kejsardömet blifvit mycket styfmoderligt behandlade. I själfva värket
stodo dessa skolor i en mycket lös förbindelse med
universitetet, och de synas hafva varit mer beroende af
inrikesministern, prefekterna och mairerna än af universitetet. I många
af dessa skolor leddes undervisningen i följd af bristen på
dugliga världsliga lärare af en kongregation (les ignorantins),
hvilken af Napoleon erhållit tillåtelse att undervisa.
(Forts.)
Teofron Säve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
