Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - C. G. Morén, Tyskt Konstruktionslexikon för korrespondens etc. under ledning af G. Langreuter; Bihang till d:o. Arwid Johannson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langreuter-Morén. Tyskt konstruktions-lexikon. 377
illustrera den “smak", om hvilken hr Morén i forordet talar till
sin medarbetares beröm. Mannen “med erkänd språklig
vetenskaplighet, med den smak, som vidsträckt literär värksamhet
förlänar11 har ej dragit i betänkande att i en ordbok af pedagogisk
tendens låta följande slags mönsterfraser passera: “ich zehre an
dem Anblicke meines kleinen Gärtchens“, “Kunstübungen, die den
Menschen aushöhlen und am vollen Mark seines Lebens zehren“
(under "gehren"); “die Nase fault ihm ab“ (under "abfaulen");
“ich weiss nicht, was für Ahnungen wie Spinnen mir übers Herz
krabbeln" (under “krabbeln"); “er quatschte ihm ins Gesicht;
er ist in den Dreck hingequatscht; er ist (od. hat) im Dreck
herumgequatscht"; “immer Dasselbe quatschen11, “was quatscht
er mir da vor“ (under quatschen^.
På samma höjd som den omtänksamhet, med hvilken
anordning och urval vidtagits, står kunskapen om nyhögtyskans
gram-matiska bygnad. Felaktig beteckning af hufvudakcenten finnes,
t. ex.: “unangerührt“, “ünangetastet11, “ünanstössig“,
“ünaufgefor-dert“, “ünaufgemacht“, “ünausgefertigt", “ünausgefüllt“,
“ünausge-macht", “ünausgesetzt“, “ünbeerdigt11, “üneingedenk“,
“ünmassge-blich”, ”ünnachahmlich”, ”ünselig”, “ünverdorben“, ”ünvorgreiflich”,
r 1 !
”misstrauen” (verb), ”missverstéhen", ”missbrauchen”, ”missdeuten”.
Efter hvilka lagar sådana sammansättningars betoning reglerar sig,
synes vara obekant ej blott för hr Morén utan äfven för mannen
”med erkänd språklig vetenskaplighet’’. Slika former som
"gemiss-braucM", ugemissdeutetu, “missgedeutet", “misszudeuten11 hade
utan skada kunnat uteblifva. "Gären" betecknas med “öreg.“,
änskönt det i öfverflyttad bemärkelse i god prosa böjes endast
“regelbundet". Artikeln “däuchten" är återigen ett exempel på
författarnes sätt att rådfråga den anförda literaturen: ur Andresen
hade de kunnat lära, hur det förhåller sig med detta verb; ett
bidrag till denna forms förstående lämnar från en ny synpunkt
Hildebrand (Zeitsch. f. d. deutsch. Unterr. III 552 f.). "Dursten"
är främmande för det nuvarande skriftspråket. Under ”bedingeri"
står utom “oreg.“ äfven “reg.“; det svaga participiet begagnas
nu blott i den betydelse, för hvilken i konstr.-lex. inga exempel
anföras. Också i bihanget stå båda participia bredvid hvarandra,
utan att betydelseskilnaden genom en not framhålles. Ytterligare
anmärkningar rörande verbet vid behandlingen af bihanget. Den
”tyska vetenskapliga auktoriteten’ tillåter vändningar som ”der einzig
wahre Weg nach Gott" (under ”Wég”), ”es wird davon mir ganz
Wirbel", “mir wird Wirbel dabei“, “Etw. macht Einem den
Kopf Wirbel" (under “Wirbel“), sammanblandar under "Pack"
’der, das Pack’, des Pack(e)s’ med ’der Packen’, des Packens’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
