Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden om imdervisningsfriheten i Frankrike.
459
sen. Det framhölls af kompetenta personer, att den
undervisning dessa kongregationer lämnade var fullt ut lika god
som den, som lämnades i universitetets skolor, att de
kongre-ganistiska skolorna vida bättre än universitetet sörjde för
ungdomens fysiska och moraliska uppfostran, och att lärarne
i de förstnämda skolorna, som alltid egnade sig åt
lärarekallet på grund af värklig kallelse, voro vida bättre danade
att särskildt uppfostra skolornas helpensionärer (interner) än
A
universitetets maitres siirveillants, hvilka oftast ograduerade
och utan att vara drifna af någon kallelse för lärarens
värk-samhet i vanliga fall i följd af näringsbekymmer sökt
anställning i skolorna. Men hvad som förvärfvade de
kongrega-nistiska skolorna de största sympatierna hos de konservativa
klasserna var den vikt kongreganistema gåfvo åt det
religiösa elementet vid ungdomens uppfostran och det på en
gång allvarliga och kärleksfulla sätt, på hvilket de förstodo
leda sina elever. Det är sålunda lätt förklarligt, att en
allvarligt sinnad katolsk fader hällre ville skicka sina barn
till en kongreganistisk skola, där de uppfostrades i religiöst
allvar men på samma gång kärleksfullt och otvunget, och
där man lika mycket vinnläde sig om att bibringa dem goda
seder som kunskaper, och där man omsorgsfullt sörjde för
deras fysiska utveckling, än i universitetets skolor, där det
religiösa elementet vid uppfostran var skjutet åt sidan, där
den rådande minutiöst stränga ordningen, som erinrade både
om “kloster och kasern11, hämmade elevernas andliga
utveckling och där andan bland ungdomen var allt annat än lämplig
för befordrandet af goda seder*.
Det visar sig äfven af den officiela statistiska beräkning
Waddington 1876 lät företaga öfver frekuensen vid de olika
skolorna, att de kongreganistiska skolorna voro mycket
besökta. Samtliga antalet elever, som undervisades i
kongreganistiska sekundära skolor uppgick i rundt tal till 46,000, och
* Dessa fakta framhållas af flere artikelförfattare i Kevue des deux
mondes, såsom at Albert Dnruy, L’Artide sept et la liberté
d’enseigne-ment devant le senat, 1880 och af Éniile Beaassire, Les questions
d’enseignement secondaire sous la troisième républigue 1882. Båda dessa
i skolfrågor synnerligen hemmastadde författare stödja sig på Bréals
och Jules Simons uppgifter. Uppfattningen om kongreganistskolornas
företräden såsom uppfostringsinstitut synes mig delas äfven af nordiska
författare, som behandlat det franska skolväsendet. Se C. Synnerberg,
En blick på undervisningsväsendet i Frankrike, i Tidskrift, utgifven af
pedagogiska föreningen i Finland. 1880; S. Bagger, Om den nyere
Udvikling af Frankrikes höjere Skolevæsen, i Vor Ungdom, 1889. Bagger
stöder sig på Emest Rénans ”ungdomserinringer”, som utkommo 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
