Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Th. Mazer: Om kristendomslärarnes kompetensvilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om kristendomslärarnes kompetensvilkor.
Kristendomsämnets rätt att ännu ega en plats på de
allmänna läroverkens läsplan torde för närvarande endast
bestridas i religionsfiendtligt eller i frireligiöst-separatistiskt
intresse. Från religiöst indifferentistisk ståndpunkt torde
man hafva lärt sig värdera den religiöst-etiska bildningen
åtminstone som ett samhällsbevarande element, och det
kan icke undgå uppmärksamheten, att äfven sådana, som
för egen personlig del ingalunda gjort allvar i lifvet af
religionens kraf, likväl skulle i samhällets namn beklaga, om
det uppväxande slägtet undandroges inflytandet af
religionens tuktande och uppfostrande makt. Beträffande dem,
som från ståndpunkten af en djupare etisk och esoterisk
kristendomsuppfattning velat i det personliga
kristendoms-lifvets intresse inlägga en gensaga mot undervisning i
religion, sakna vi icke talande skäl för att antaga, att de
under nuvarande sociala och kyrkliga förhållanden ingalunda
skulle våga vara med om ett anlopp mot den bestående
religionsundervisningen vid våra läroverk. Af de kristliga
sanningarnas insående i de ungas sinnen väntar man sig
sålunda i allmänhet frukter, egnade att rusta den
uppväxande generationen till att beslutsamt upptaga striden mot
de samhällsfiendtliga makter, hvilka i våra dagar hota att
rikta sina djerfva angrepp mot den af kristendomen
bestämda kulturen. — Jemförelsevis få torde de vara, som af
abstrakt pedagogiska skäl vilja utdöma
religionsundervisningen från skolan.
Men erkännes i våra dagar, såsom vi tro, den kristna
religionsundervisningens betydelse, så hafva å andra sidan
omständigheterna nödgat till att på denna undervisning i
och för sig och på dess målsmän vid våra läroverk ställa
helt andra kraf än för’ t varit vanligt. Man yrkar med
rätta på en praktisk, på lifvet syftande, från ofruktbara
Pedagogisk
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
