Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Th. Mazer: Om kristendomslärarnes kompetensvilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om kristendomslärarnes kompetensvilkor.
7
gionslärareplatsernas besättande med ordinarie innehafvare
förfores skyndsammare än med tillsättandet af någon annan
plats ? Och der vikarie måste tillsättas, må åtminstone icke
hans antagande läggas lika obetingadt i vederbörande
rektors hand, såsom ju fallet i allmänhet har varit.
Vi öfvergå härefter till att tala något om de
nuva-varande kompetensvilkoren för de allmänna läroverkens
re-ligionslärare, för så vidt dessa vilkor innefattas i vissa
före-skrifna universitetsexamina. Det är sjelfklart, att det alltid
måste vara en högst svår och vansklig sak att säga: det
eller det bör kunnas och vetas för att med framgång kunna
utöfva det eller det kallet. Och svårigheten blir
naturligtvis större i den mån kallet är af sådan art, att det enligt
sin egen natur för utöfningen i första hand kräfver
personliga egenskaper, som icke genom några teoretiska kurser
kunna förvärfvas. Sådana kall äro ju prestens samt
lärarens, för så vidt denne vill och skall vara uppfostrare.
Examensfordringarna i och för lärarens kall och särskildt i
■och för religionslärarens böra derför aldrig anses innebära
annat än ett angifvande af rigtningen af hans bildning och
af den ungefärliga omfattningen af de förberedande studier,
från hvilkas grund han bör ega förmåga att sjelfständigt
utveckla sina anlag på det sätt, hans lifsuppgift kommer
att kräfva. Att i detaljerade examensföreskrifter söka en
garanti för att erhålla dugliga lärare måste anses innebära
bristande blick för hvad det egentligen gäller.
Examens-föreskrifterna kunna gerna vara ganska liberala och
högsinnade, blott de äro sådana, att de föra in på den rätta
stråten och uppkalla det rätta kraftprofvet i och för
grundläggningen af den personliga utbildningen till lärarens kall.
Det är just denna beherskande grundsynpunkt som
saknas i vårt modernaste examensväsen. Man tror sig kunna
bilda dugande lärare genom att säga: det och det och
det skall du veta. Man borde säga: den här ungefärliga
grunden bör vara lagd, för att du skall kunna med
framgång uppfostra dig sjelf till att blifva lärare. Derför var
det psykologiskt och pedagogiskt riktigt att, såsom före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
