Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Th. Mazer: Om kristendomslärarnes kompetensvilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Om kristendomslärarnes kompetensvilkor.
det olycksdigra året 1870, för alla lärare fordra en
gemensam examen, hvilken borde vara uttryck af en "viss
mognad, icke blott af ett visst vetande. Som sakerna nu
gestaltat sig har man fått två kategorier af lärare. Den ena
utgöres af sådana, som kastat sig på speciella fackstudier
och i dem tillegnat sig kunskaper, till omfattningen mer än
tillräckligt stora för ett framgångsrikt meddelande af vetande
äfven på de högre stadierna af skolan; den andra utgöres
af sådana, hvars universitetsstudier afslutats genom ett slags
preliminärexamen, hvilken enligt kompetente domares
utsago visat sig till hela sin byggnad vara för svag för att
förläna fasthet och hållning åt de unga lärareämnena. Enda
medlet att härför råda bot lär väl numera, då man tyckes
hafva uppgifvit tanken på en särskild lärareexamen, vara
att skärpa filosofie kandidatexamen och uppställa den såsom
gemensamt kunskapsprof för alla lärare vid de allmänna
läroverken. Det blefve i sak en återgång till det gamla.
Vi hafva förberedelsevis talat om kompetensvilkoren i
allmänhet för att nu särskildt fästa oss vid
kompetensfordrin-garne för kristendomslärarne.
Enligt nu gällande bestämmelser kan man hvad
universitetsstudier beträffar till teologie lektor nämnas vare sig
på filosofisk licentiatexamen eller på teologie
kandidatexamen. Den väsentliga skiljaktigheten mellan dessa tvänne
alternativa kompetensvilkor torde för en opartisk bedömare
ligga i öppen dag. Det vill säga, olikheten framträder
egentligen der, hvarest teologie kandidatexamen föregåtts
helt enkelt blott af teologisk-filosofisk preliminärexamen.
Se vi här saken först helt enkelt från den vanliga
rättvisans synpunkt, torde det kunna ifrågasättas, om man bör
likställa teologie kandidatexamen, sådan den numera kan
afläggas, med filosofie kandidat- och licentiat-examen. Och
betrakta vi saken från synpunkten af skolans intressen,
synes det oss, att förhållandet måste anses alldeles
otillfredsställande. Den unge teologie kandidaten besitter i regeln
en alldeles otillräcklig allmän humanistisk bildning för att
verkligt sjelfständigt beherska sitt ämne, stäldt i förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
