Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Th. Mazer: Om kristendomslärarnes kompetensvilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om kristendomslärarnes kompetensvilkor. 9
tande till de mognare ynglingames bildnings ståndpunkt i
det hela. Och det är från synpunkten af den förmågan
teologie lektorns kompetens bör bedömas. Vi veta mer än
väl, att faktiskt utmärkt lärareverksamhet utöfvas på de
högre skolstadierna af teologie kandidat. Vi hafva ju också
på det starkaste betonat, att lifvet fostrar läraren, och hvem
vet icke, att mången äldre lärares verkliga bildning står
ofantligt mycket högre, än hans i unga år förvärfvade
exa-mensbetyg utvisa. Men bedöma vi en teologie kandidat
helt och hållet från den ståndpunkt, den aflagda examen
ger vid handen (och det är ju från den ståndpunkten det
nu är fråga om att döma), då måste vi säga: han innehar
icke förutsättningarna för att med framgång undervisa i
skolans ■ högsta klasser. Han eger visserligen
förutsättningarna i så måtto, att omfånget af hans teologiska vetande
är fullt tillräckligt. Men till följd af bristande grundlighet
och omfattning af den allmänt humanistiska bildning, af
hvilken den teologiskt-filosofiska preliminärèxamen är ett
uttryck, måste hans teologiska bildning helt naturligt ega
ett svagt underlag, och sakna önskvärd haltfullhet.
Der-jemte kommer, såsom redan antydt är, hans lärarebildning
i det stora hela att visa sig otillfredsställande. Han har
förvärfvat en mindre grundlig fackbildning af ensidig
beskaffenhet. Härigenom kommer han ock i ett skeft
förhållande till skolans öfrige med honom i det yttre likstälda
lärare. Ingen kan förneka, att han är den underlägsne.
Denna omständighet eger helt visst en större betydelse,
än man vid första betraktandet skulle vilja tillmäta
densamma. Teologie lektorn bör icke förefalla som den
ringaste bland sina likar; det är tvärtom af vigt, att hans
ställning blir framstående. Och han bör ej heller gifva
intrycket af att vara en fackman i den meningen, att han icke
förmår att i frihet röra sig på och beherska det för
lektorerna i allmänhet gemensamma bildningsområdet.
Man kan invända: när man kan blifva akademisk
lärare blott på teologisk-filosofisk preliminärexamen och
teologie kandidaten, då måtte man väl också böra få blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
