Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. J. Dahlbäck: Om förslaget att utesluta filosofien från undervisningsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Om förslaget att utesluta filosofien etc.
men som utgör lärarens egentliga hufvudämne, kan läraren
svårligen förmå sig att egna henne behörigt intresse, äfven
om han vore i besittning af erforderlig filosofisk bildning
och lärareskicklighet; och detta redan af det skäl, att
hennes gagn för lärjungens skolbildning synes honom
tvif-velaktigt. Detta gagn kan däremot ej gärna antagas blifva
förbisedt af en hufvudlärare i modersmålet, som betraktar
och behandlar sitt ämne såsom lika själfständigt som trots
något annat, ja t. o. m. såsom ett af skolans allra
viktigaste. Ty han måste inse, att han för att kunna göra sin
undervisning i modersmålet rätt fruktbringande för
lärjungen behöfver stöd i lärjungens speciella insikter i filosofisk
propedevtik, hvilket ju äfven skollagskommittén medgifvit,
hvad åtminstone logiken beträffar. Vill man se en
grundligt genomförd motivering för filosofiens naturliga
samhörighet med modersmålet under samma hufvudlärare, finnes en
sådan framställd i den här ofvan citerade uppsatsen af
K. Claeson. Denna uppsats, som publicerades 1860, väckte
redan då allmän och berättigad uppmärksamhet bland
fosterländskt sinnade skolmän, och vid flere därpå följande
läraremöten inom landet tycktes man vara ense om att
anse den af Claeson ‘så grundligt förordade föreningen af
filosofien och modersmålet under samma hufvudlärare
såsom en norm, från hvilken ingen afvikelse utom i högsta
nödfall borde ske, helst det filosofiska studiet vid
akademien då bedrefs med ovanligt intresse af mången, som
satte en så beskaffad hufvudlärareplats vid
elementarläroverken såsom mål för sina sträfvanden.
Från denna norm har man dock i tillämpningen
af-vikit på ett sätt, som tvifvelsutan afskräckt mången
filosofie studerande vid akademien att förbereda sig till vinnande
af dylik hufvudlärareplats och äfven bidragit dels att bringa
skolfilosofien i det vanrykte, att hon nu anses böra
uteslutas såsom särskildt läroämne, dels äfven att
mångenstädes förringa det värde och gagn, som undervisningen i
modersmålet på skolans högsta stadium rimligtvis är afsedd
att medföra. Till denna uppfattning af saken föranledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
