Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. J. Dahlbäck: Om förslaget att utesluta filosofien från undervisningsplanen - E. Sahlin: Löneregleringsfrågans kombinering med skolreformfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om förslaget att utesluta filosofien etc.
149
bör man vara skollagskommittén tack skyldig, dels för det
den erkänt åtminstone undervisning i logik, låt ock vara
i endast »en mindre kurs», vara behöflig för skolbildningens
fulländning, dels ock för dess förslag, att denna
undervisning skall tillkomma ingen annan lärare än hufvudläraren i
modersmålet, det enda ämne, med hvilket hon rimligtvis
bör förenas för att blifva till något gagn för lärjungarna.
Dock skulle tacksamhetsskulden blifvit icke obetydligt större,
om i sammanhang härmed modersmålets redan nu knappa
timantal i nionde klassen eller 7: 2 — endast två timmar
i veckan — hade ökats med en timme till, nämligen med
den, spm filosofien nu synes vara dömd att afstå.
C. J. Dahlbäck.
Löneregleringsfrågans kombi nering med
skolreformfrågan.
Till Kongl. Maj:t ingafs den 12 sistl. Mars följande
petition, undertecknad af 648 af de vid allm. läroverken
anstälda ord. lärarne:
Till Konungen!
Den hulda omvårdnad, som Eders Kongl. Maj:t städse
egnat den allmänna undervisningens sak, ingifver oss lärare
det hopp, att vår und. framställning skall nådigt upptagas,
då vi, med begagnande af den rätt, som af ålder
tillkommit hvarje svensk undersåte, ännu en gång inför tronen
frambära våra bekymmer. Att Eders Kongl. Maj:t
behjer-tar det ekonomiska tryck, hvarunder alla de bland oss
arbeta i sitt kall, hvilka för sitt uppehälle äro hänvisade
uteslutande till sina löneinkomster, derpå hafva vi vid olika
tillfällen och senast vid sistliden riksdag erhållit lika
fullgiltiga som för oss dyrbara bevis. Men ehuru behofvet af
en lönereglering redan under många år varit medgifvet och
fastän billigheten af en snar förbättring erkänts af regering
och riksdag, blef dock det af Eders Kongl Maj:t vid 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
