Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. J. Dahlbäck: Om förslaget att utesluta filosofien från undervisningsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Om förslaget att utesluta filosofien etc.
tids ungdom, hvilken måste erkännas vara i största behof
af alla till buds stående vapen för att värja sig mot den
förpestade tidsanda, som dagligen i allt vidare kretsar
sprider sitt gift inom hemmen och skolan.
I den här granskade motiveringen hafva vi alltså icke
funnit någon punkt, som öfvertygat oss om nödvändigheten
eller ens lämpligheten att från undervisningsplanen för våra
h. a. läroverk utesluta filosofisk propedevtik såsom särskildt
läroämne. Ejheller kunna vi finna, att förlusten af detta
läroämne i någon afsevärd mon ersättes därmed, att man
enligt skollagskommitténs förslag (sid. 127) låter »i examen
för den, som ämnar blifva lärare, ingå teoretisk filosofi»
utom skolämnen. Ett betyg i teoretisk filosofi, hvilket i
detta fall icke behöfver vara högre än det lägsta
möjliga, kan visserligen bidraga till att göra lärarens
pedagogiska bildning något grundligare, än om han vore i
saknad af däremot svarande kunskaper, men någon direkt nytta
kan han icke därmed bereda lärjungarna, såvida han icke
blir hufvudlärare i modersmålet och i denna egenskap
meddelar undervisning i nionde klassen, i hvilket fall han ju
skall få sig ålagdt att genomgå åtminstone »en mindre kurs»
i logiken. Men redan för att kunna meddela undervisning
i en sådan kurs och praktiskt tillämpa de logiska reglerna
vid uppsatsers genomgående med lärjungarna samt vid
dispositions- och disputationsöfningar fordras af läraren något
mer, än att han i ett tentamensförhör vid akademien
ådagalagt approbatursinsikter i teoretisk filosofi. Det förhåller
sig icke med detta ämne på samma sätt som med åtskilliga
andra skolämnen, att läraren kan nöja sig med den svagaste
möjliga kunskapsgrund och styckevis bereda sig för hvarje
särskild lektion. Han måste till en viss grad städse hafva
hela ämnet i sin makt för att kunna med framgång
meddela undervisning i t. o. m. den minsta del däraf; eljes
blir den gifna följden, att en stor del lärjungar »måste lära
sig utantill hvad de föga begripa». Den föreslagna
åtgärden att förebygga följderna af filosofiens uteslutande synes
oss därför blifva af högst tvifvelaktigt gagn. Emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
