Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - E. Sahlin: Löneregleringsfrågans kombinering med skolreformfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löneregler.-frågans kombinering med skolref.-frågan. 167
dera och vi hafva intet intelligensproletariat. Inskränkande af
de studerandes antal är något otidsenligt och förderfligt, det
föreslagna medlet odiöst.
Hr Hedin: förslaget om ökning af skolafgifterna har en
stor brist i svårigheten att afgöra hvilka som äro medellösa och
mindre bemedlade; men talaren förordar det dock, emedan det
är enda medlet att åstadkomma löneförhöjningen, som äfven för
lärj:s bästa är nödvändig. Afgifterna skulle äfven minska
proletariatet, och detta utan att de fattige blefve tillbakahållne, då
ju dessa skulle erhålla befrielse från afgiften. Det vore
oridderligt och galet att låta lärame svälta. (10 inst.)
Hr Hedlund: skolafgifternas höjande skulle vara nyttigt 5ch
är ej riktadt emot dem som hafva framstående begåfning. Men
hur skall man kunna afgöra, hvilka som förtjena befrielse? Borde
icke lärj. få fritt inträde i skolan, för att lärarne först skulle
kunna lära känna deras begåfning? Detta behöfver utredas,
innan beslut kan fattas.
Biskop Rundgren: frågan gäller ej längre om, utan blott
när och hur löneförhöjningen skall beviljas. Höjning i
afgifterna skulle återinföra klasskillnad; afgifterna äro redan nu så
stora, att en synnerligen hög procent måste erhålla nedsättning.
Det vore äfven odiöst, om lärarnes inkomster göras beroende af
antalet befriade. Tal. röstar derför emot skolafgifternas höjande,
äfven om beklagligtvis lärarne derigenom gå miste om halfva
löneförhöjningen.
Hr Borg är tacksam mot regeringen för att den accepterat
andra kammarens principer i vissa punkter, särskildt i fråga om
höjandet af skolafgifterna. Fördelen med afgiftemas höjande
synes egentligen vara, att privata skolor kunna uppblomstra. I
samma mån rZrzZiskolan liksom äfven statskyrkan försvagas, går
samhället framåt i frihet och upplysning. Lärarnes löner
be-höfva förbättras, men hvad vill man göra för de svältande
folk-skollärarne? Tal. förenar sig med hr E. Key. (3 inst.)
Hr Rubenson pröfvar reservanternas skäl: deras massa
synes få ersätta bristen på inre halt. Man är nu väl ense om,
att tortyr är orätt, men reserv, sätta tumskrufvar på lärarne för
att tvinga dem att ändra åsigter, så att reformen kan
genomföras — eller kanske att med bibehållna åsigter verka för
reformen. Förbindelsen med folkskola och universitet är en reform,
som, om den är lämplig, kanske ej är färdig förrän om 50—60
år. Och detta är väl ett bevis på att man ej bör binda
lönefrågan vid reformplaner. Nu sätter man den äfven i samband med
folkskolelärarnes löner; ehuru det ej är uttryckligen sagdt, önskar
man att statsverket skall åtaga sig hela aflöningen af folkskole-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
