Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - E. Sahlin: Löneregleringsfrågans kombinering med skolreformfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 Löneregler.-frågans kombinering med skolref.-frågan.
lärarne. Härtill komma några biskäl. Om kyrkomötets bifall
med afs. på prebendehemman behöfs, skall man då vänta tills
114 § i reg.-f. blir ändrad? Hvad hindrar att bifalla K. M:s
förslag med vilkor att rätten till presterlig tjenstårsberäkning
upphör. — Slutligen fäster tal. uppmärksamheten vid det
egendomliga deri, att hr E. Key under debatten i sitt förslag inryckt
reservanternas motivering.
Hr Granlund: löneförhöjningen är mycket behöflig, billig
och rättvis, blott den ej göres genom ökning af skolafgifterna.
Hotar med emigration; tusentals ynglingar skola utestängas från
bildning.
Hr Berg: inga samhällsvådor äro att vänta, ingen
emigration; men procentberäkningen skall bort vid befrielse från
afgif-ten, eljes förordar tal. afslag.
Hr E. Key: reformfrågan är den vigtigaste fråga, som kan
handläggas. I en sådan fråga måste alla konsiderationer t. o.
m. mot — lärarne få vika. Löneförhöjning skall ej beviljas,
hvarken af stat eller enskilde (genom höjda skolafgifter), förrän
reformen genomföres.
Hr Sandvall: lärarne böra få bättre lön, men helst ej
genom ökning af terminsafgifterna.
Hr Lyttkens vill vara med om höjning af skolafgiften, men
måste nu rösta på afslag, bl. a. derför att kollegium skulle
af-göra, hvilka som skulle befrias Löneförhöjningen bör ej heller
göras lika i det billiga Vexiö och det dyra Gefle. Ingen
emigration är att vänta för afgifternas skull. —
Löneförhöjningsfrå-gan kommer nog så ofta igen, emedan svensken gerna lefver på
stor fot. Kammarens beslut »må ej fattas såsom föranledt af
någon motvilja mot de ifrågasatta skolafgifterna; motiven för
afslag äro helt andra».
Hr Lyth: staten bör i främsta rummet bekosta den
primära undervisningen. Genom en indragning af vissa läroverk
skulle man få nog lön åt de behöfliga lärarne. Staten får ej
gå längre i understöd af elementarläroverken.
Hr Hæggström: förslaget har stor förtjenst deri, att man
vill höja terminsafgifterna (odugliga lärjungar aflägsnas). Men då
man sammanbundit detta förslag med frågan om lärarnes
löneförhöjning, utan att på samma gång ifrågasätta en omreglering
af läroverken och universitetsexamina, kan tal. ej vara med.
Man skildrar lärarnes ekon, ställning såsom dålig; men en
rektor skulle ju erhålla blott 10 °/o ökning! Tal. tackar
reservanterna för god utredning och godt slut.
Hr Axell: Borgarskolor måste inrättas för medelklassen.
Reformen måste leda till den stora allmänhetens båtnad. Tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
