Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - P. A. Geijer: Om de romanska språken som föremål för vetenskaplig forskning och akademisk undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 Om de romanska språken som föremål for vetenskaplig forskning.
vecklats bland negrer och andra halfvilda stammar.
Derigenom har det lyckats honom att lemna en bättre inblick,
än man förr egt, i språkens lif och utveckling. Ehuru han
sålunda så godt som principielt alltid inom sin vetenskap
uppsöker sådant, som många anse ringa och värdelöst,
räknas han dock med rätta till en af vår tids främste
romanister.
För den vetenskapliga forskningen bör således ingen
gren af vetenskapen betraktas som en onyttig bisak, ty för
att citera en af mina kollegor på platsen, man kan ej på
förhand veta, hvilka frukter en sådan ringaktad gren, rätt
behandlad, kan bära. Man måste derföre fasthålla, att af
en vetenskaps vida område alla dess olika delar äro lika
berättigade att utgöra föremål för studium och
undersökning. Den romanist, som gjort till sin uppgift att klart
och fullt utreda allt hvad Dantes storslagna snilleverk ännu
innehåller dunkelt och svårtydt, han må behandla sitt ämne
än så genialiskt och anslående, är endast då som
vetenskapsman större än en annan, som t. ex. till sitt
studieföremål blygsamt valt dialekten i en trång alpdal, om han
genom sina Danteforskningar vinner säkrare och mer
uttömmande resultat på sitt område, än den sistnämde
lyckats att inom dialektologien åstadkomma. Inom den
vetenskapliga forskningens republik råder full jemnlikhet, der
finnes ingen gradskillnad mellan högt eller lågt, centralt
eller periferiskt.
Om jag sålunda för den förra delen af min uppgift
kommer till det på sitt sätt negativa resultat, att det
vetenskapliga studiet ej med fördel kan eller bör bindas af
några, dess riktning bestämmande vallar eller restriktioner,
blir deremot mitt åskådningssätt betydligt modifieradt, då
jag nu går att redogöra för min uppfattning af de romanska
språken som akademiskt undervisningsämne. Då man från
denna synpunkt betraktar dessa språk, får man ej förbise,
att den akademiska undervisningen i dem äfven bör tjena
andra syften än det rent vetenskapliga att genom nya
forskningar rikta det redan vunna kunskapsförrådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
