Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - E. Sahlin: Den svenska enhetsskolan inför den preussiska undervisningskommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska enhetsskolan inför den preuss. undervisningskom. 329
under samma tak som de lärda skolorna, och detta bl. a.
af den grund, att man hade en icke uppmuntrande
erfarenhet af att missförhållanden mellan lärjungarne förr uppstått
genom en dylik samvaro.
7) Kommunernas och enskilda personers alltför stora
kostnader —‘ en icke pedagogisk och icke patriotisk grund.
Talaren hoppas, att man aldrig skall få anledning att om
de tyska skolorna säga, hvad någon sagt om de tyska
in-dustrialsterna: billig, aber schlecht.
Så långt om de olägenheter, man hoppas kunna
un-danrödja genom enhetsskolans införande — alltigenom
illusoriska förhoppningar
Talaren öfvergick derefter till en framställning af de
olägenheter, som efter hans mening skulle följa af denna
organisation. Utom de redan vidrörda, ökning af
trängseln på de lärda banorna och af öfveransträngningen, anför
han ännu tvänne.
Den klassiska undervisningen skulle, enligt de
synnerligen instruktiva erfarenheter man på andra håll gjort, icke
blott icke kvarstå på samma höjd som förut, utan
fullkomligt förkrympa. Man minskar ideligen den derför
anslagna tiden, emedan resultatet ändå, blir dåligt, och så
kommer man till sist till frågan om de klassiska språkens
uteslutande. I synnerhet från de nordiska länderna kan
man i detta afsseende hemta allvarsamma lärdomar. Ar
1889 hade den danske undervisningsministern Scavenius för
afsigt att alldeles utesluta grekiskan ur skolan, hvarvid han
faktiskt kunde till stöd för sin åsigt hänvisa derpå, att
resultaten af undervisningen i grekiska under den nuvarande
organisationen af de danska skolorna voro ganska
obetydliga. Då hans plan mötte starkt motstånd, gick han den
märkvärdiga medelväg, att han visserligen icke alldeles
uteslöt den grekiska undervisningen, men gjorde den ännu
mindre verksam genom att inskränka den till de två högsta
klasserna. I Norge gjorde man för kort tid sedan i
stortinget starka anlopp mot både latin och grekiska. Den
humanistiska bildningen befinner sig der i själatåget. Pro-
Pedagogisk Tidskrift. VIII. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
