Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - E. Sahlin: Den svenska enhetsskolan inför den preussiska undervisningskommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 Den svenska enhetsskolan inför den preuss. undervisningskom.
efter år blifvit mer betänksam och nu på det allra bestämdaste
nekade lämpligheten af en sådan organisation. En skola kan
icke vara »Mädchen für Alles». Hvarje skola måste hafva ett
ordentligt, klart mål. Framför allt varnade talaren för
realskolans kombinerande med latinskolan. I små städer kan man
möjligen vara tvungen att nöja sig med en sådan nödfallsutväg,
men ej i de stora.
Direktor Frick, chef för de Franckeska skolorna i Halle,
förordade, att skoltiden skulle förlängas med ett år, och att första
klassen, i hvilken intet främmande språk borde förekomma,
skulle göras gemensam. I andra klassen skulle delningen
inträda. Om man der bör börja med franska eller latin, och om
således latin bör studeras i 9 eller 8 år, vore för talaren ännu
en öppen fråga.
Geh. Rath Hinzpeter meddelade, såsom ett bidrag till
frågan om huru många års studier borde anslås åt latinet, att i
Frankrike, de exakta vetenskapernas land, undervisningsministern
med lifligt bifall af det inkallade undervisningsrådet i Aug. 1890
såsom den mest nödvändiga reformen förordnat, att de klassiska
studierna skulle förlängas med ett helt år.
Abbot U h 1 h o r n : »hvarje sammanslutning mellan gymnasier
och realskolor leder till de förras försämring, och det skulle jag
anse för en af de svåraste förluster, som kunde träffa vårt folk.»
Fürstbischof Kopp talade emot ytterligare inskränkning af
de klassiska studierna.
Gymnasialdirektor Jäg er i Köln: Man vill skjuta upp
latinet, såsom det heter för att få tid att pröfva lärjungarnes
fallenhet för studier, innan de skola bestämma sig för den ena
eller andra linien, och D:r Schiller vill ur första klassen
utesluta allt studium af främmande språk, men derigenom beröfvar
man sig ju just det bästa medlet att pröfva fallenheten.
Franskan bör icke göras till grundläggande språk, emedan uttalet
så mycket afviker från skrifsättet. Äfven de, som före
afgångs-examen lemna gymnasiet, äro icke så vanlottade, som det af
många säges.
Gymnasialdirektor Matthias i Düsseldorf talade också emot
en för gymnasier och realskolor gemensam bottenskola. »Framför
allt måste vi hålla dessa båda skolarter rena.» Talaren visade
statistiskt, hur ofta och hur lätt lärjungar från
Düsseldorfgymna-siets lägsta klass öfvergå till borgarskolan.
D:r Göring meddelade, att han i sin skrift »die neue
deutsche Schule» icke afsåg en reform af gymnasiet; han hade
stält upp ett program med helt andra bildningsmedel och
läroämnen, än gymnasiet hade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
