Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - F. Palmgren: Om åskådningen vid undervisning i moderna språk vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om åskådningen vid undervisningen i moderna språk. 375
— någon annan transskription ej vara behöflig än en sådan som
för tyskan redan föreslagits, d. v. s. markering i täxten.
I sådana fall där, af olika anledningar, ljudbilderna gärna
vålla felaktighet eller osäkerhet i uttalet, undanrödjas lätt hindren
för en klar åskådning, om man å taflan — således äfven för
ögat — visar skilnaden mellan ljudet och skriften. Ex. sv.
vården, våden, (5 ljud, rd = ’tjockt’ d — ett ljud) — tyska
worden (6 ljud); sv. vårt, våt — t. Wort; sv. Ernst, Enst —
t Ernst o. s. v.; confus/on — confu^en; oc^an — o/en; gra«ous
— gra/us; vieil — viej; sillon — sijp.
Detta om ljudskrift i och för öfverläsningen. Återstår
frågan: skall språket från början presenteras i uteslutande
ljudskrift? Efter den utredning som nu föregått, och under
förutsättning att de föreslagna, enkla åtgärderna tillämpas, ger svaret
sig själf. Ljudtrogna täxter, med uteslutande af den vanliga
ortografien, äro ej behöfliga.
Då vi härmed lämna uttalsfrågan, är det oss angeläget att
motivera den utförlighet, hvarmed densamma blifvit behandlad.
Denna utförlighet har synts oss nödvändig, icke därför att vi
tillmäta uttalet någon dominerande betydelse vid sidan af ämnets
öfriga delar, men väl därför att uttalsundervisningen så som den
nu kan bedrifvas och äfven faktiskt bedrifves, är nära nog en
ny del af ämnet och en del som är förtjänt af uppmärksamhet:
Den under de sista årtiondena nyvunna insikten i fonetik
skänker dagligen — tack vare skolan — goda, för det praktiska
lifvet fullt dugande resultat; ej mindre högt sätter jag dock den
fasthet och klarhet i metod, som de nyförvärfvade kunskaperna
fört med sig. Lärare och lärjunge behöfva ej längre trefva sig
fram
Om språkundervisningens öfriga delar kunna vi fatta oss
kortare.
Enligt Skolstadgans föreskrifter ang. fordringarne i
mogenhetsexamen jämte dess öfriga hithörande bestämmelser, åsyftar
det allm. läroverket på det högsta stadiet att bibringa lärjungen
säker bekantskap med språkets allmänna lagar samt förmåga att
läsa ’valda författare’. Mogenhetsexamen afser likväl att utröna
icke blott måttet af lärjungarnes kunskaper utan »äfven och
förnämligast halten af den bildning de därigenom tillegnat sig.»
Undervisningsplanen föreskrifver ämnets fördelning, med
mindre modifikationer, i grammatik, öfversättning till och från
det främmande språket, skrifning.
I hvad mån och huru kan nu åskådningen lämpligen komma
till användning vid dessa öfningar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
