Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - B. Rollin: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4io
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen .
Beträffande nu själfva denna lära om förhållanden, grundad
på uppsökandet af den största jämna delen till de båda
jämförda storheterna, torde det väl kunna sättas i fråga,
huruvida sammanhanget mellan de 3 angifna arterna af
förhållande [1) ett helt tal, 2) ett stambråk, 3) ett annat bråk,
egentligt eller ogentligt] blir tydligt för lärjungen, då han
icke i det föregående vant sig att betrakta t. ex. V4 af 12
m. och 8/4 af 12 m, såsom något analogt till 4 x 12 m.;
det är först efter denna läras inhemtande, som han får
vänja sig att teckna 9/io . 5/e m. i likhet med en
multiplikation — namnet får som sagdt ej förekomma. Detta
sammanhang ter sig deremot omedelbart, om förhållandena
uppfattas som kvoter, hvilkas storlek växla, under det
dividend och divisor förändra storlek i jämförelse med
hvar-andra; ja än mer, öfvergången framträder otvunget, när
man vid heltalsdivision får en rest, som man söker
uppskatta i divisorn såsom enhet. Till slut förklarar förf, i en
anmärkning, sedan han där frän sin synpunkt definierat
multiplikation och division, »att benämningarna på dessa
»räknesätt» äro oegentliga och vilseledande» (sid. 96). Härmed
har alltså förf, kommit till ett resultat alldeles motsatt den
uppfattning, hvilken jag i föregående afdelning trott mig
kunna angifva såsom den, hvartill den samtida rörelsen
tenderar.
Förf, älskar icke formela räknesätt och regler, och i
all synnerhet är regeln om att vända upp och ned på
divisorn honom förhatlig. När dock det blir fråga om utbyte
af enheter (sid. 78), så inöfvar han t. ex. följande
betraktelsesätt. Ett kg. är 7 tredjedelar af ett skålp., en tyngds
kg.-tal är 3 sjundedelar af samma tyngds skålp.-tal, hvilket
då ger det häfdvunna reduktionstalet. Månne icke den
efterföljande satsen i praktiken just blir ett sådant inlärdt
upp- och nedvändande, dä deremot en dylik uppgift
lätte-ligen begripes pä följande sätt. 1 kg. = ’/s skålp. v 1
skålp. = 3/t kg., 5 Va skålp. = 5 Va x s/7 kg., emedan man
här naturligen mäste förfara med s/t kg. på samma sätt,
som man i 5 Va skålp. förfarit med den lika stora enheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
