Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - B. Rollin: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. 411
skålp. Och lika lätt inses uppgiftens lösning medelst
inne-hållsdi vision.
De s. k. operationstecknens betydelse vill förf, hafva
ändrad därhän, att de, i öfverensstämmelse med deras
användning i algebran, skulle tillsammans med siffrorna
beteckna tal, det vill då säga det tal, som anger resultatet
af den räkning, på hvilken de hafva afseende. Hvarför det
skulle innebära en motsägelse att låta tecknen angifva en
räkning, som skall utföras, är icke lätt att förstå. Allt tal
om bokstafsuttryck kan på detta stadium uteslutas, och det
är för nybörjaren det naturliga, att i 5 + 7 fästa
uppmärksamheten på de båda talen och hvad med dem skall göras,
hvarvid han då frågar sig, hvad det kan bli för resultat
däraf; men vida aflägsnare är för honom att tänka sig
5+7 betecknande detta resultat. Likaså fattar han lätt, att
3: 7- betyder, att 3 skall delas i 7 lika delar o. s. v. När
behofvet däraf har gjort sig gällande, d. ä. då man börjar
med algebran, möter ingen svårighet att modifiera och
precisera beteckningarnas betydelse. Ett uttryckssätt som
följande (sid. 92) — 3/r m.: 9/io (som utmärker en längd, hvaraf
s/4 m. utgör 9 tiondelar) kan utbytas mot det enklare
tecknet 5/e m. — innebär ett språk, som icke synes afpassadt
för den ifrågavarande ståndpunkten. När för öfrigt förf,
vill, att 15 böcker: 3 skall betyda delarnas storlek och 15
böcker : 5 böcker delarnas antal (sid. 29 o. 30), så synes
han råka ut för just den oegentlighet, att ett och samma
betecknar olika saker, hvaremot han så ifrigt kämpar, när
det är fråga om den gamla terminologin vid multiplikation
och division.
Förfis metod röjer i det hela tendensen att göra
lärjungens aritmetiska föreställningsvärld så redig och
kristallklar, att schemata och regler bli öfverflödiga; allt skall i
det enskilda fallet vara begripet och genomskådadt, så att
hvarje steg i beräkningen omedelbart framgår ur den klart
uppfattade uppgiften. Jag fruktar dock, att man därvid
stöter emot den begränsning, som ligger i människans
abstrakta tänkande: man löper fara att drunkna i detaljer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
