Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - A. Nordfelt: Några reflexioner om undervisningen i moderna språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några reflexioner om undervisningen i moderna språk. 463
motsats mot det gamla, den grammatiska metoden.
Missräkningen kommer snart — det går inte. En egendomlig
iakttagelse har jag gjort på mig sjelf och hört bekräftas af
andra. Man har uppgjort den planen, att en del af
lektionen skall användas till talöfning; nåväl efter en tid
försvinner detta moment liksom af sig sjelft. Orsaken är
egentligen icke den, att man tröttnar, ty det grammatiska är
vida tröttsammare, nej man glömmer helt enkelt att anställa
talöfning. Förklara det den som kan. Nu blir man
missmodig, återvänder till det gamla med bibehållande af ett
och annat nytt, till hvilket man dock har en viss
klockar-kärlek — och man är moderat. På denna point tror jag
de flesta yngre språklärare befinna sig. Dock är det
naturligt, att inom denna kategori finnas olika grader. Så har
jag för min del försökt att af den gamla och den nya
metodens fördelar bilda ett slags mönstermetod på det lägre
stadiet. Men jag har snart märkt, att äfven den har ett
betänkligt fel, det nämligen, att skulle en lärare sköta
undervisningen på detta sätt, skulle han inom få år vara
utsliten. Icke ens en berghelsa står emot ett dylikt försök.
Så småningom blir väl lite hvar temligen resignerad, och
dermed är man sjelf räddad — men språkundervisningen
är det icke.
Med allt det föregående har jag sökt — icke att
bevisa, ty det behöfves knappast, utan endast att påminna,
att hvarken den gamla, den nya eller den moderata
metoden är hållbar i skolorna. Hvar ligger felet? Enligt mitt
förmenande icke hos läraren, ej heller hos metoden och
egentligen icke heller hos läroböckerna. Nej det ligger i
de öfverdrifna fordringar, som ställas på
språkundervisningen. Jag skall närmare utreda detta, sedan jag yttrat min
åsigt om språkundervisningens ändamål.
Ortenblad säger i den ofvan nämda uppsatsen, att »de
flesta lärare synas numera vara ense om att äfven den i
skolan meddelade språkundervisningens mål måste vara
detta: att lära eleverna att hjälpligt förstå, läsa, skrifva och
tala språket.»- Denna formulering af språkundervisningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
