Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - A. Nordfelt: Några reflexioner om undervisningen i moderna språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 Några reflexioner om undervisningen i moderna språk.
ändamål är formelt riktig, men praktiskt taget
otillfredsställande till följd af tänjbarheten hos ordet »hjälpligt.» Med
andra ord: antingen får definitionen på ändamålet ändras,
eller också får »hjälpligt tala» stå i jämbredd med »hjälpligt
förstå och läsa», hvilket det numera icke gör: Mot det
nya har Vising först, (Ny sv. tidskrift, 1887 häft. 2), om jag
icke missminner mig, anmärkt, att endast ett fåtal lärjungar
komma i behof af att tala språket. Denna invändning, som
det nyas målsmän icke lyckats fullständigt tillbakavisa, har
omfattats med en hänförelse, som för den oinvigde
förefaller märkvärdig, men som är lätt nog att förklara: den
är en tröst för alla de lärare, som sjelfva icke kunna tala
något språk, för dem, som äro för bekvämliga att anställa
talöfningar, samt slutligen för dem, som försökt och
misslyckats med talöfningars införande. Den är äfven de
moderatas hufvudprincip. Men jag skulle då vilja framställa
några frågor till de moderate:
1:0. Hvartill tjenar det då att anställa talöfningar? Jo,
svaras det, eleven får genom att uttrycka sig på det
främmande språket en bättre uppfattning af detsamma. Detta
svar ger mig anledning att fråga: hvarför behöfver eleven
denna bättre uppfattning, då han icke kommer att göra
bekantskap med det talade språket; kan icke
litteraturläsningen bibringa honom en tillräcklig uppfattning af
litteraturspråket?
2:0. Hvad tjenar det till att lägga vigt vid uttalet af
ett språk, som ej skall talas?
3:0. Nu kommer mitt hufvudargument: hvarför skall en
lärjunge studera ett främmande språk? Jo, svaras det, för
att kunna tillegna sig litteraturens skatter. Men då frågar
jag: hur många af lärjungare behöfva tillegna sig
litteraturens skatter på originalspråket i Svar: ungefär lika många
som behöfva tala språket. Man skall förgäfves invända,
att de, som studera medicin etc , måste läsa utländska
böcker. Det är en smal, praktisk sak att öfversätta dessa
böcker till svenska. Samma gäller om andra invändningar i
samma stil. Hvad beträffar den invändningen, att en
bil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
