Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - A. Nordfelt: Några reflexioner om undervisningen i moderna språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 Några reflexioner om undervisningen i moderna språk.
Med ett ord: fordringarne äro öfverdrifna och omöjliga att
uppfylla. Blir det då bättre genom att förlägga
undervisningens hufvudändamål till språkets talande? Helt visst icke,
utan tvärtom. Men om detta är ändamålet, så blir det så
mycket nödvändigare att inskränka dessa fordringar. Denna
sida af saken har man redan insett, och man har föreslagit
borttagandet af ett eller ett par språk. Men hvilket skall
man taga bort — den frågan sätter en i en dilemma, som
är omöjlig att komma ur. Ett annat sätt finnes dock; idén
är visserligen icke ny, eftersom jag har hört den muntligt
framställas af en lärare vid den skola jag tjenstgör, men
jag tror icke den varit behandlad inför offentligheten. Då
det visar sig omöjligt att med trenne språk nå det mål,
hvartill en grundlig och rationel språkundervisning bör syfta,
bjuder klokheten att låta dessa stora fordringar gälla blott
för ht språk och för de andra uppställa ett lägre ändamål.
Utgående sålunda från tänkbarheten att uppställa olika
ändamål för olika språk (t. ex. tyskan såsom grundläggande,
engelskan såsåom taladt språk och franskan såsom
bild-ningsspråk och vice versa) skulle detta andra sätt blifva
följande: läs ett språk ordentligt och de andra
explikations-vis. Om vi taga 5 realklassen i betraktande, läses der 4
timmar franska, 5 engelska och 4 tyska i veckan, inalles
13 timmar. Låt nu lärjungarne i stället läsa t. ex. 11 tinr
timmar franska, 1 timme engelska och 1 timme tyska 1
veckan i denna klass och behålla proportionen i de följande
afdelningarne. Jag känner mig lifligt öfvertygad derom,
att en lärjunge på så sätt i afgångsexamen verkligen skulle
kunna tala, skrifva och läsa franska och det ganska
hjälp-ligt. Jag föreställer mig, att hans kunskaper i språket skulle
kunna jämföras med dem, som egas af en cumlaude-messig
filosofie kandidat, hvilken träget begagnat de s. k.
språklektorernas undervisning. Och då borde man vara belåten.
Det faller af sig sjelft att hufvudspråket skulle vara
valfritt, och att tre språklinier skulle bildas: en fransk, en
tysk och en engelsk. Ät de två öfriga språken anslås en
timme veckan, som företrädesvis användes till explika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
