Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - D. A. Sundén: Kammarskrifvaren i Stockholms stads brandstodsbolag till försäkring af lösegendom Johannes Almén som litteraturhistorisk kritiker afslöjad (E. Sahlin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
D. A. Sundén: Kammarskrifvaren i Stockholms stads
brandstodsbolag till försäkring af lösegendom Johannes
Almén som litteraturhistorisk kritiker afslöjad. Stockholm, J.
Beckmans förlag 1891. Pris 50 öre.
Lektor Sundén har nyligen utgifvit en broschyr med
ofvanstående titel i afsigt att bemöta Hr Alméns uppsats: »En
reviderad lärobok» i septemberhäftet af Pedagogisk tidskrift.
Broschyrens författare betecknar Hr Alméns uppsats såsom
»en uppenbar smädeskrift» (sid. 1), talar om »tanklöst prat» (sid.
35, jfr sid. 45), »grofva smädelser» och »hätska och lömska
anfall» (sid. 34; jfr sid. 43 och 47), kallar sin recensent en
»stympare i dubbel mening» (sid. 53) och framställer recensionen
såsom »högeligen misstänkt att vara icke framkallad af
pedagogiskt intresse eller af nitälskan för modersmålets ’rykt och
riktighet’ utan tillverkad för helt annat ändamål» (sid. 5). »Hela
Hr Alméns beteende erinrar i sanning», heter det sid. 13, »om
första sammansättningsleden i ordet ’kakofoni» (jfr äfven sid. 28)
Hr Almén »synes hafva begagnat hvarje tillfälle att vara — elak»
(sid. 33). Sid. 36 heter det att »hr Almén antingen talat mot
bättre vetande — hvilket är troligast — eller är okunnig om, huru
undervisningen i modersmålet tillgår vid läroverken.»
Uppsatsens införande i Pedagogisk tidskrift säger Lektor
Sundén hafva »väckt ett lika allmänt som berättigadt ogillande»,
och han tillägger derom: »det torde kunna förklaras endast på
det sätt, att redaktören af nämnda tidskrift icke på förhand
genomläst hr Alméns manuskript. Det faller nämligen hvarje
tänkande och något sakkunnig läsare genast i ögonen, att hr
Alméns s. k. kritik är ett ’uppenbart skoj’, såsom man yttrade sig
till förf. efter genomläsandet af densamma» (sid. 52).
Lektor Sundéns antagande, att redaktören icke på förhand
genomläst Hr Alméns manuskript, är obefogadt. Red. hade
genomläst det, men icke deri funnit något, som kunde gifva
anledning till de beskyllningar och misstankar och de nedsättande
omdömen, som i Lektor Sundéns broschyr framställas. Hvad
red. fann, var en sakligt hållen kritik af Lektor Sundéns lärobok
i litteraturhistoria, fästande sig nästan uteslutande vid
språkriktighet och stil. Både med afseende på sjelfva det behandlade
ämnet och på behandlingssättet ansåg red. den ifrågavarande
uppsatsen böra införas. Lektor Sundén finner det
anmärkningsvärdt, att kritiken kommit först tio år efter det klandrade
arbetets första framträdande och sex år efter utgifvandet af dess
andra upplaga. Red. anser deremot, att hvarje lärobok, som
ännu användes vid våra läroverk, bör göras till föremål för
kritik, då man har anledning att söka få samma lärobok förbättrad
eller en annan bättre lärobok antagen till begagnande. Hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
