Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - J. Gerdin: Om åskådlighet vid undervisningen i historia - Åskådlighet i ord? - Åskådlighet i bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Om åskådlighet vid undervisningen i historia.
nen af läxan1), 2:0 han fär redan från början vänja sig att
iske läsa utan att förstå, 3:0 härigenom vidgas hans före
ställnings- och tankesfer,,och han förberedes att själfständigt
uppfatta och skriftligt framställa ett historiskt ämne.
Denna åskådlighet 1 ord bör dock, om resultatet skall
bli godt, beledsagas och understödjas af
åskådlighet i bild.
I. Därför har man ock länge ansett ett flitigt bruk
af kartan vid en historisk lektion såsom en förtjänst. Läget
af historiska orter, växlande utvidgning och förminskning af
de särskilda rikenas områden samt vidlyftiga krigs- och
folkrörelser låta sig ju på detta sätt tämligen lätt
åskådliggöras, isynnerhet sedan man fått så goda kartor som t. ex.
Wandkarta von Deutschland von Leeder och Roths karta
öfver Norden m. fl. På den sistnämnda medför det dock
en viss svårighet för en hel klass att kunna fixera de mindre
orterna, emedan de väl mycket bortskymmas af den något
bjärta, ehuru för den geografiska undervisningen förträffliga
beteckningen af landets naturliga beskaffenhet. Emellertid
har man en god hjälp häremot i våra stora och goda
land-skapskartor.
2. Vill man emellertid åskådligt framställa
sammanhängande krigsrörelser, som försiggå inom ett mindre
område, är stundom af stort gagn, att läraren på svarta taflan
tecknar en tillfällig karta, som endast upptager dessa
rörelser jämte hufvudorterna för dem samt ett och annat, som
kan tjäna till stödjepunkt för uppfattningen. På detta sätt
blir det tämligen lätt att klargöra gången af t. ex. kriget
i södra Sverige 1673 —1679 samt finska kriget 1808—1809.
En sådan öfversikt kan lätt göras till lärj:s varaktiga
egendom, i fall han t. ex. vid förhöret får med tillhjälp af
väggkartan teckna krigsrörelserna på svarta taflan.
3. Ett annat åskådningsmaterial äga vi i porträtter af
historiska personer, som finnas tillgängliga. Hit räkna vi
1) Stundom kan det ock vara af intresse att låta lärj. själf under
öfverläsningen fundera ut en historisk fråga, som man framställt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
