Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - J. Gerdin: Om åskådlighet vid undervisningen i historia - Åskådlighet i bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om åskådlighet vid undervisningen i historia.
M9
isynnerhet porträtterna af svenska konungar, kulturhistoriska
väggtaflor af lektor Carlsson och teckningsl. Balzar samt
porträtter i läroböcker och historiska verk. De båda
förstnämnda hafva den stora förtjänsten, att de kunna af en hel
klass på en gång ses och betraktas. Värdet af dessa porträtt
torde dock ej böra för högt uppskattas, såvida planschen
blott utgör ett porträtt. Svårligen kan nämligen en lärare
blott förmedelst påpekande af hvad som synes af ett porträtt,
äfven om detta skulle vara tillförligt, något, som ej alltid
är händelsen, framställa en karakteristik af personen. Ett
och annat karakteristiskt drag kan synas; men i många fall
skulle det blott bli hugskott, om han tilläte sig att låta
porträttet bevisa för mycket. Dess värde synes ligga däri,
att det åt lärjungen ger en lifvande och framställningen
bekräftande totalbild af den omhandlade personen. En sådan
bild bör därför alltid särskildt visas efter behandlingen och
då såsom belöning för flit och uppmärksamhet. Dock bör
det ej framställas till lärjungarnas eget betraktande1) utan
af läraren ordentligen behandlas, på det intrycket däraf må
bli varaktigt.
4. Ännu större värde äga teckningar af
kulturhistoriska föremål. Såsom exempel härpå må nämnas de stora
taflorna öfver pyramiderna och sfinxen, grekisk mans- och
kvinnodräkt, Karl d. stores kröningsskrud, riddarrustning,
Kolumbi fartyg, kyrassierer och musketerare, byggnader
m. m. i Carlssons och Balzers samling. Blifva dessa bilder
ordentligt behandlade, sprida de en klarhet öfver det
kulturhistoriska föremålet, som ej genom ord kan vinnas.
Därför kan det ock vara till stort gagn, om läraren själf efter
bästa förmåga genom teckningar å svarta taflan söker göra
tydligt t. ex. yttre anordningar vid ett tornérspel, planen
af ett kloster, hur en gillotine såg ut m. m. d.
5. Ej ringa svårighet förorsakar skildringen af större
fältslag, såvida denna skall blifva åskådlig. Olika författare
använda här olika sätt att ge konkrescens åt
framställnin
l) »Ein biosses Begaffen dient zu nichts». (Kahle).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
