Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Th. Mazer: Ett inlägg i religionsundervisningsfrågan med anledning af Pastor Primarius D:r Fehrs föredrag vid invigningen af Södermalms högre allmänna läroverks nya byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett inlägg i religionsundervisnlngsfrågan
med anledning af Pastor Primarius D:r Fehrs
föredrag vid invigningen af Södermalms
högre allmänna läroverks nya byggnad.
Man har på sista tiden åter sysselsatt sig med frågan om
skolans religionsundervisning. Märkligt skulle också i sanning
vara, om den stora rörligheten på alla områden för den
mensk-liga andens arbete skulle kunna tillåta lugn och ro på ett för
slägtets framtid så vigtigt fält som religionsundervisningens.
Eftersom undertecknad förut mer än en gång har deltagit i det
offentliga meningsutbytet beträffande kristendomsundervisningen
vid de allmänna läroverken, torde det icke anses opåkalladt att
ytterligare göra ett litet inlägg med alldeles särskild hänsyn till
den vändning, frågan på sista tiden tagit.
Har då verkligen religionsundervisningsfrågan på sista tiden
inträdt i ett nytt skede, och hafva nya synpunkter för frågans
bedömande framhållits, egnade att mana till en ytterligare pröfning?
Oss synes alldeles uppenbart så vara förhållandet. Vi påminna
först om det förslag till förändrade kristendomskurser vid
Stockholms folkskolor, hvilket för ej länge sedan hos Kungl. Maj:t
öfverklagades och, såsom helt naturligt var, upphäfdes. Ehuru
förslaget i flere hänseenden hvilade på riktiga pedagogiska
grundsatser, var det dock i en och annan punkt så svagt, att vi för
vår del icke kunde frigöra oss från den tanken, att man i och
med förslaget sökte bana en väg icke blott för en sundare
pedagogik, utan jämsides dermed för ett förändradt religiöst
åskåd-ningsätt. Det vill säga: den pedagogiska frågan tenderade till
att varda en religiös. Och innebörden af den religiösa riktning,
vi antogo, att man önskade främja, trodde vi oss kunna uttrycka
så: den kyrkligt bibliska åskådningens öfverförande i en
huma-nistiskt-rationalistisk. Emellertid var denna farhåga då blott och
bart en privat uppfattning hos oss och många andra. Nu har
situationen blifvit klarare. Och situationen är den, att det
tydligt lagts i dagen, att på visst håll reformarbetet på
religionsundervisningens omåde icke längre ledes blott och bart af
pedagogiskt intresse, utan derjemte af dogmatiskt-religiöst.
Pedagogisk Tidskrift, 1892. 4. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
