Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rollin: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen - Ordningsföljden mellan läran om decimaler och allmänna bråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Ö2
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen.
förvärfvas af dem, som förut ega grundliga insikter i de allmänna
bråken.»1)
Men kunna nu barnen få någon redig uppfattning af
räkningarna med decimaltal? Att additionen och subtraktionen skulle
medföra några nämnvärda svårigheter utöfver dem, som
besegrats vid de hela talen, torde icke kunna medgifvas. Men, huru
skall man kunna begära, säger hr N., att barnen skola begripa,
att produkten af 8 hundraden och 2 tusendedelar är 16
tiondedelar. Nu är dock svårigheten ungefär lika stor, om man på
de hela talens område begär, att lärjungen skall förstå, att
produkten af 8 hundraden och 2 tior är 16 tusenden. Jag för min
del går också gärna in på, att den rena positionsmetoden
måhända lemnar åtskilligt öfrigt att önska med afseende på
klarhet. Men om man förutsätter, att en lärare låtit lärjungen
utföra multiplikationen 453x7568 kg. så, att han först fått taga
multiplikanden 3 gånger, sä dess tiofald 5 gånger och dess
hundrafald 4 gånger samt addera dessa delprodukter; så synes
det icke vara någon uppgift, som öfverstiger lärjungens krafter,
att förstå och utföra multiplikationen 4,53x75,68 kg. så, att
multiplikanden först tages 4 gånger, dess tiondedel 5 gånger och dess
hundradedel 3 gånger, hvarvid den modifierade uppfattningen af
multiplikationen till all lycka ger sig själf ur den konkreta fråga,
som gifvit anledning till räkningen. — Att man fått se t. ex.
talet 2,863 deladt i 7 delar på det sättet, att kommat i
dividenden utstrukits och 3 nollor tillsatts i divisorn, kan här icke [-utgöra-] {+ut-
göra+} något argument, då delningen lättfattligt låter sig göra så,
att man först delar 28 tiondedelar och sedan 63 tusendedelar i
7 delar. — Om hr N. anser sig böra aftarda en på nu antydda
sätt anordnad decimalräkning med vitsordet »abnorm
undervisning». så vet jag icke annat, än att det omdömet må stå för
hans räkning.2)
I min föregående uppsats har jag, för att visa, huru hr N.
kringgår decimalräkningen, anfört ett exempel ur hr N:s
»Lärogång» : Hvad kosta 7 kg. 8 hg. socker, när 1 kg. kostar 85
öre ? — I detta val tror jag mig icke hafva gjort hr N. någon
1) Ped. Tidskr. Januarihäftet sid. 5.
2) I sammanhang med detta hårda omdöme vill jag i förbigående
fästa mig vid den förebråelsen, att jag icke noggrant skulle hafva
genomläst hr N:s bok, framkastad i anledning af en af mig gjord anmärkning.
Det synes mig icke, som hade jag uttryckt mig så otydligt, att man vid
noggrant genomläsande af min anmärkning icke kunde hafva funnit, att
den just är riktad mot det tillvägagångssätt, som hr N. i sin svarsartikel
(sid. 7) gör sig mödan att utreda. Att barn, som nyss gjort bekantskap
med talen till 100, skulle få sig förelagda komplicerade räkneuppgifter,
är just det, som förefaller mig orimligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
