Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rollin: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen - Ordningsföljden mellan läran om decimaler och allmänna bråk - De likbenämnda räknesättens enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. 163
orätt, då om detta exempel med större skäl kan sägas, »att bland
1000 räkneuppgifter, som förekomma i affärslifvet, höra 999
stycken till samma art, som ofvanstående», än om det
synbarligen konstruerade exempel, han i sin svarsartikel anför: 1 tjog
ägg kostar 1 kr. 25 öre, hvad kostar 17 st. ägg? — Hans
metod är emellertid, såsom jag då påvisade, den, att man först
beräknar priset på 78 kg. och derpå tager tiondedelen däraf.
Att jag kallat denna metod artificiel, ogillar hr N. och påpekar,
att hans förfaringssätt stöder sig på matematiska lagar. Hade
så icke varit händelsen, så skulle hans metod varit oriktig,
hvilket jag ej velat påstå. Liksom ingeniören vid en kanalbyggnad
leder vattnet i en artificiel strömfåra, som icke följer markens
naturliga lutningsförhållanden, hvarvid han nog lär vara tvungen
att iakttaga gällande naturlagar, om ej hans verk skall sprängas
sönder, så leder hr N. barnets tankar på en väg, dit icke de
föreliggande naturliga uppgifterna vilja leda dem. Har lärjungen
lärt att beräkna priset på 3 kg. ä 85 öre medelst multiplikation
3x85 öre och nu den uppgiften möter honom att beräkna priset på
7 kg. 8 hg. eller 7,8 kg., så fordrar han så godt som med
naturnödvändighet att äfven här finna en multiplikation. Lär man
honom nu, att han har rätt att här söka en multiplikation, huru
en sådan multplikation bör fattas och slutligen huru den bör
utföras, så menar jag, att man gått den raka och naturliga vägen,
som visserligen kan förete sina svårigheter, hvilka dock må
uppvägas af systemets enkelhet och reda, som ge stöd åt minnet
och underlätta begripandet.
De likbenämnda räknesättens enhet.
Hr N. säger sig ej hafva förmått fatta »andemeningen» i
mina anmärkningar rörande hans ställning till denna fråga. Detta
är uppenbarligen alltför sant, så mycket mer som hr N. icke
ens fattat den bokstafliga meningen af mina uttalanden. 1) Men
1) Jag är tyvärr nödsakad att framhålla ett exempel på hr N:s sätt
att läsa mina ord. Hr N. hade i sitt arbete påstått, att det låge en
motsägelse i att låta 3: 7 beteckna en räkning, som skall utföras. Häremot
invände jag: »Det är för nybörjaren det naturliga, att i 54-7 fästa
uppmärksamheten på de båda talen och hvad med dem skall göras, hvarvid han
då frågar sig, hvad det kan bli för resultat däraf; men vida aflägsnare är
för honom att tänka sig 5 + 7 betecknande detta resultat. Likaså fattar han
lätt, att 3: 7 betyder, att 3 skall delas i 7 lika delar o. s. v. När
behof-vet däraf har gjort sig gällande, d. ä. då man börjar med algebran, möter
ingen svårighet att modifiera och precisera beteckningarnes betydelse». Jag
kunde aldrig föreställa mig, att det i detta sammanhang skulle vara för
någon otydligt, att »behofvet däraf» just syftar på behofvet att modifiera och
precisera beteckningarna. Men hr N. låter uttrycket syfta på behofvet att
dela 3 i 7 lika delar och fröjdar sig innerligen vid tankeu på, huru jag
med algebran skulle visa, på hvad sätt den »operationen» tillgår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
