- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1892 /
172

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - E. Sahlin: Behöfves närmare bestämmelser angående extra och vikarierande lärares tjänstgöringsbetyg? - Litteratur - J. Paulson och K. Wintzell: Latinska skalder i urval (K. Wahlstein)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 2 Behöfvas närmare bestämm. ang. e. och v. lärares tjänstgöringsbetyg?

rande intyg naturligtvis ej fordras af den som t. ex. varit anstäld
såsom lärare i ett privat läroverk. Icke heller synes man vid
affattande af bestämmelserna angående ansökning till lärareplats
hafva lagt stor vigt vid vitsord om vandel och lefverne. Ty då
hade man väl sett till, att alla sökande skulle vidfoga sådant
vitsord framför allt för den sist förflutna tiden. Men om nu
någon sökande efter att hafva lemnat universitetet icke på
något sätt varit anstäld vid något statens läroverk, så har denne
tydligen endast att till ansökningen foga ett betyg från
universitetet öfver flit och uppförande, hur långt tillbaka hans
universi-tetstid än må ligga. Värdet af detta betyg minskas naturligtvis
mer ju längre tid förflutit, sedan sökanden lemnat
universitetet. Ett sådant »testimonium academicum» utfärdas af
universitetets rektor på grund af ett nationsbetyg.. Det skulle kunna
inträffa, att hvarken studenter eller inspektor i den nation han
tillhört, eller rektor vid universitetet funnits vid detta universitet
under den tid som betyget afser.

Slutligen kan man fråga: skulle det tjänstgöringsbetyg anses
såsom vederbörligt, som endast innehölle vitsord om
lärareskicklighet, men ej om hedrande vandel?

Enar Sahlin.

Litteratur.

Johannes Paulson och Knut Wintzell: Latinska skalder i
urval till skolans tjenst utgifna. L. Phædri Augusti Liberti
Fabulæ Aesopiæ Selectæ af Johannes Paulson. Lund.
Glee-rupska Universitetsbokhandeln (Hjalmar Möller).

För de motiv, som ledt utgifvarne till detta urval af latinska
skalder till skolans tjenst, har af dem redogjorts i sjette häftet
af denna tidskrifts förra årgång. Man kan ej underlåta att med
glädje helsa detta försök att öka det hittills väl knappa förrådet
af brukbara editioner af latinske författare och därmed för
lära-raren göra det möjligt att begagna sig af den i skolstadgan
medgifna friheten i valet af latinsk poetisk litteratur på skolans
olika stadier. Utan tvifvel är den framstälda motiveringen för
valet af Phædrus såsom införande i romersk poesi fullt
oantastlig. Det lättfattliga innehållet, språkets enkelhet och oftast strängt
klassiska hållning, den lättbegripliga och dock instruktiva
metriken, allt gör denna författare lämplig för ett tidigare stadium af
latinundervisningen. Sjelfva litteraturarten, fabeldiktningen, är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1892/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free